Aftonbladet – 4 juni 1861, sida 3

kraft, som egentligen sätter dessa rörelser, dessa vexlingar, igång. Utan detta skulle snart alla ämnen följa sina egna inneboende krafter och ett tillsånd af jemnvigt skulle infinna sig, hvarigenom. hela jorden förvandlades till-en död oföränderlig massa. Men värmet hindrar denna jemnvigtfrån att komma till stånd. Det utvidgar kropparne trots den kräft som i deras inre sträfvar att draga den tillsammans, det drifver partiklarne hos alla kroppar från hvarandra, och det upplöser till och med kemiska föreningar. Derigenom blifva förut bundna krafter ånyo fria och i stånd att ingå inya föreningar, hvilka ånyo lösas af värmet. Denna fortgående amp emellan värmet och de krafter, som ro inneboende uti de kroppsliga ämnena, ir således i viss mening orsaken och driffjedern till. de vexlingar som försiggå uti naturen. En sådan rol skulie värmet visst icke spela om det vore ett ämne af enahanda aatur som alla öfriga. Men just derföre att det icke annat är än rörelse kan det sjelft skapa rörelse. vad vet menniskan? Tänk dig ett haf afen så lättrörlig vätska att om en spindel rågonstiädes satte sin fot på dess yta så skulle detta i nästa sekund förorsaka en våg på inemot trettiotusen mils afstånd derifrån. Sådan är etern. Vår jord jemte alla andra himlakroppar vältra sig fram i djupet if detta haf, och i hvar och en at. dessa utaf etern genomdränkta kroppar försiggår i hvarje ögonblick ett ändlöst och ofattligt antal rörelser. Välj då hvilken punkt du dehagar i verldsaltet, och du finner att han tår under inflytande af alla rörelser som I äro. Hvar finner då din tanke fotfäste. när du söker förklara naturen och då du vet att dertill hörer att fatta och beräkna det rörelsetillstånd, i hvilket hvarje punkt i hela verldsaltet befinner sig i hvarje ögonblick? Och om du än visste detta, så stode ännu mycket qvar att söka. Certo.