Aftonbladet – 3 juni 1861, sida 3

Bref till Sigismund. Om värmets, ljusets och ljudets förklaring. I. Jemförelse mellan värme och ljus: stor motsvarighet melJan deras lagar. Värmet har motsvarigheten mot färgen hos ljuset. — Värmet är icke ett ämne utan en rörelse. Jemförelse mellan värmet och ljudet. — Ljus är ett slag af värmet. — Ingen stadig hvila finnes i hela naturen: allt hvad man förnimmer rör sig. — Osynliga rörelser drifva ångbåtar. uppväcka stormar, skapa floder, göra det möjligt för djur och växter att lefva. Vi vända nu tillbaka till. värmet. I vetenskapens äldsta tider har man icke alltid gjort behörig skilnad mellan värme och eld; likaså har man ansett elden såsom ett särskildt ämne. Aristoteles antog, liksom man äfven gjorde före honom, att alla kroppar voro sammansatta af fyra elementer, nemligen eld, vatten, luft och jord. Neturligtvis måste man lägga denna indelning åsido, så snart kemien begynte att nogare undersöka de :kroppsliga -ämnenas matur. Emellertid. återfinnes äfven sednare den; föreställningen att det gafs ett särskildt eldämne. Hon erhöll sin vidare utbildning i 17:de och 18:deårhundräadet. Under pågot förändrad uppfattning och med bestämdt uppgifna egenskaper har detta ämne under benämningen -Phlogiston — af ett grekiskt ord, som betyder bränna — spelat en betydlig roll i kemiens historia. Först i sednare hälften af förra århundradet ådagalades — hufvudsakligen af Lavoisier — att förbränningen icke är något anvat än den brinnande kroppens kemiske förening med den i luften Pöfniliga syrgasen. Värmets framträdande i elden är blott en företeelse, som åtföljer den kemiska föreningen. Vi kunna derföre i vår betraktelse skilja värmet ifrån elden. Jemföra vi först och främst det strålande värmet med ljuset, så möter oss genast en Pgendomtig skilnad, som tyckes gifva ett bättre fskäl för att antaga värmet vara et! ämne, kän deisom kunna anföras för att så anse ljuset. 5