Aftonbladet – 31 maj 1861, sida 3

TEKNISK TIDNING. Ny skeppsförhydningsmetall i stället för Muntzmetall — Ny ångfartygskompass — Telegrafstaplar: som ej osa — Nordamerikanskt tegel och engelskt stengods af torr lera — Amerikanska undersökningar om silfyerhalten i hafvet — Konstgjord indigo. Aichmetall till skoppsförhydning, i stället för Muntzmetall. (Armungauds Genie industriel — Verhandlungen und Mittheilungen des nieder-österreichischen Gewerbevereins. 1861.) Den 26 Februari förlidet år tog Jom. ArcH i f I Belgien patent på en metallblandning af samma beståndsdelar som messing och s. k. Muntzmetall, men med en tillsats af jern, och som har betydligt företräde till skeppsförhydning framför alla förut dertill använda metaller och metaliblandningar. Den är långt segare, oxideras mindre, kan bearbetas kall och rödglödgad utan att spricka; den är lättsmält och kan hamras, valsas och drifvas. Tusen vigter deraf innehålla 600 vigter koppar, 382 vigter zink och 18 vigter jern. Genom en liten ändrin i beståndsdelarnes förhållanden fås en annan blandning, som är hårdare; uppfinnaren har kallat den Sterrometall; den vanligare har efter hans eget namn kallats Aichmetall. I Oed vid Wien har han en filialtillverkning af sina patentmetaller, hos Gebriider Rosthern, och i Osterrike ha dessa metaller urderkastats en mängd prof, som vi till en del skola omnämna här; resultaterna framlades i Niederösterreichisches Gewerbeverein, vid ett sammanträde den 16 sistl. November, af marinöfversten de Paradis. Aichmetallen är något mörkare till färgen än messing och antager en fin polityr på ytan, med mycken glans. Brottytan, finkornig som ohärdadt gjutstål, har en helt annan färg än den polerade ytan och liknar närmast halfbrändt tegel. rödglödgadt skick kan aichmetallen bearbetas på hvilket mekaniskt sätt som helst; den är mera lättsmidd än jern, och lika lättsmidd aldraminst som koppar... Såsom prof på dess utomordentliga tänjbarhet kan anföras att en gjutplatta om 9 liniers tjocklek utsträcktes vid en enda LR IR TA till plåtar om 3 linier och fördubblades till längd. I kallt skick är den väl styfvare än messing. men lika tänjbar, på sätt plåt och tråd af aichmetall visa. Den endast gjutna metallen är hårdare än messing och vanlig brons; men genom bearbetning i kallt tillstånd kan hårdheten bringas till 80 procent af ohärdadt gjutståls hårdhet. en absoluta fastheten (segheten) har pröfvats både i polytechniska institutet i Wien och arsenalen derstädes. Vid jemförelseförsök med andra metaller fann man följande fasthetsförhållanden, efter de vigter som fordrades för sönderslitningen af en stång om 1 qvadrattum i fyrkant: midd koppar, vanlig ös, oa .. 220 centner. Aichmetall, urglödgad ... Armstrongskanonmetall... ... .......... Aichmetall, kallt smidd, valsad ellör dragen tan oe. rrsdirerer iska 50 Vridningsstyrkan pröfvas genom att sno en 4, tum lång, 6 linier bred och 4 linier tjock stång, hvilken kunde vridas 17, bvarf omkring eller 450 grader utan att visa minsta tecken till kantsprickor. Största delen af den hittills frambragta aichmetallen har användts till skeppsförhydning, dels för österrikiska flottan, dels för andra fartyg. Skeppsspikar och bultar förfärdigas al samma metall. Vid metallens profning för dess sedermera följda antagande till flottans behof, verkställdes ett med skruivar af aichmetall om 18 tums längd och 2, tums diameter, samt under skrufhufvudet kägelformiga. Urett leveransbelopp valdes hvar tionde skruf, böjdes kall i 12 graders vinkel, rätriktades åter kall, hvarefter ett 3 tum djupt hål borrades med en halftums borr i segt ekvirke, och skrufven inskrufvades deri så att hålet blef gängadt, samt fick sedan sjelf bana sig väg under fortsatt skrufning, till dess keglan under hufvudet äfven var intryckt i virket och hufvudet låg jemnt an. Inen enda skruf skadades genom detta prof. — Slutligen försöktes motståndskraften hos rör af flera 8 ae metaller mot inre tryck, på det viset att samti ige rören fingo 7 tums längd, 8 liniers kaliber och 2 liniers tjocklek i godset, hvarefter de användes till skjutning, med 7 grammers krut, som vid hvarje följande skott ökades med lika krutmängd eller till 14, 21 gr. tills rören sprungo. En jernceylinder af bestämd vigt till kula med en fitplätt till förladdning utgjorde projektilen.. De vigter, hvarvid rören sprungo, befunnos då, i medeltal räknadt, stå i följande förhållanden till hvarandra: bästa sorten 260 ? Kanonmetall, vanlig ......... 2285 bästa sorten . 330 Smidjern, godt. ...;...snsn. vu f 405 0 4 FRA AS nd NE RR a RV Ur OE-t ne Vanlig kanonmetall......m.......:. 10. Bästa d:o ; . 13. Sterrometall ...... .... 24. Smidt jern, bästa sort 28; Aichmetall .. 52 Dessa och de förut anförda siffrorna tala för sig sjelfva och behöfva inga kommentarier. Glyoerinkompasser för ångfartyg. Af A. Sang. (Comptes rendus. December 1860.) Skakningen i ångfartyg verkar ofta störande på kompassen och förorsakar derigenom miss: riktningar i kosan, med deraf följande våda och tidsförlust. Bland de många medel, som föreslagits till undanrödjande häraf, har blott ett enda funnits någorlunda brukbart; nemligen flytande underlag för kompassen. Den vanligaste inrättningen är en kompassdosa af ofvantill cylindrisk och nedtill sferisk form, 7,8 decimaltum i diameter och djup, och omgifven af en annan dosa, lika formad, men 8,5 tum i diameter och djup samt förenad med den inre medelst kautsjustroppar, som bibehålla begge dosorna på lika afstäånd ifrån hvarandra rundtomkring. Detringformiga mellanrummet ofvantill är betäckt med en kupig rivg af tunn kautsju, liknande en rund uppnedvänd ränna, och som icke hindrar den inre dosan att höja och sänka sig inom den yttre. På ringen är ett hål, och genom detta inhälles den vätska, som skall fylla: mellanrummet emellan begge dosorna och på hvilken den inre skall flyta. I ett misslyckadt val af vätska har denna annars förträffliga kompassinrättnings enda ofulikomlighet hittills bestått. Man har försökt spritblandning, hafsvatten och tunn tjära: men spritblandningen har afdunsta för fort och funnits allMör tunnflytande för att mildra skakningarne, och den surnar slutligen; hafsvattnet