Aftonbladet – 31 maj 1861, sida 2

STOCKHOLM den 31 Maj. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 25 Maj. Adressdiskussionen i Pesth erbjuder ej synnerligt intresse. Alla talarne voro nemigen mer eller mindre ense i hufvudsaken. Alla önskade de en personålunion och 1848 års lagat samt att man skulle vägra sända representanter till riksrådet-o. s. vi De vorO af skiljaktig mening endast i afseende 4 formen, d. v.8: i fråga om huruvida iandtdagens program, hvilket i sjelfva vervet icke är någonting annat än Deaks, skulle iramställas i en adress elleri n resolution. Här fäster man föga vigt vid denna åtskilaad. Man Kåller sig till det faktum, att alla raktioner af landtdagen i Pesth förkasta realunion med Österrike och framför allt fordra en ansvarig och sjelfständig minister för Ungern. För att åstadkomma en förlikning föreslog man för någon tid sedan, att en komit af representanter af landtdageniPesth och af medlemmar af riksrådet skulle utses. Men detta är ej längre att tänka på, då de: våda representationernas åsigter äro så diametralt motsatta. Slavernas i riksrådet felerationsprogram skulle icke bättre än tyskarnes kunna sammanjemkas med det, som wmgrarne pockande förfäkta. Hvad som örökar svårigheterna, är att Kroatiens landtlag visar sig lika styfsinnad och se öppen lea mot Februaripatentet. Från flera nåll råder man regeringen att .göra slag i saken med ungrarne och kroaterna, att uppösa deras indtdogat samt i båda länderna, som äro så svåra att styra, skrida till direkta val till riksrådet. Man fäster hr Schmerlings ippmärksamhet på, att ögonblicket vore synsamt för ett a förfarande, att skaterna inflyta ganska väl på andra sidan om Seithafloden, trots komitaternas motstånd, utt slaverna och till och med rumänerna äro nissnöjda öfver den magyariska agitationen samt att utländningen ånyo visar någon symvati för Österrikes konstitutionella bemödanlen, och att man borde begagna sig af lenna oförmodade omkästning 1 den aHnänna meningen för att söka qväsa Österikes uppstudsiga provinser. Emellertid tvekar hr von Schmerling att sasta sig in på denna bana. . Han fruktar tt gå den militära reaktionens ärenden. Jen opposition, som erkehertigen,: guvernöen öfver Tyrolen Carl Ludvig tillåter gövas mot patentet af den 8 April rörande ,rotestanterna och det stöd, han lemnar det iltramontana partiet, ingifva hr Schmerling ,etänkligheter. Han ser deri ett symptom ill doldt inflytande af konkordaåtpartiet, avilket nödgats draga sig tillbaka, men ej ir dödt. Allt detta förklarar de stridiga inderrättelser, som telegrafen och korresponlenterna dagligen sprida : från Wien. Jag skall försöka att noggrannt underrätta er om förändringarna i den kris, vi genomgå, illtefter som de utveckla sig; de mer eller mindre nära följderna af densamma skola, rots det uppskof, hvartill. de italienska förvållandena nödtvunget förmått ungrarne, cke desto mindre utöfva ett betydligt inlytande på Europas öden.