Aftonbladet – 30 maj 1861, sida 3

Rättegåugsoch Polissaker. Ett miiltäriskt hedersmål. Hos generalbefälhafvaren i andra militärdistriktet begärde löjtnanten i armen E. Söderpalm, d. 8 Augusti förlidet år, att åtal inför krigsrätt måtte anställas mot underlöjtnanten i armån C. Engström för det han vid åtskilliga tillfällenskolat oqväda och missfirma den förre, äfvensom upp: gilvit det denne för dåligt uppförande fått taga afsked från det regemente der han varit anstäld, hvarigenom allt dennes person och heder, kredit, välfärd, lycka och välgång blifvit på spel satta. I nleardn; häraf nedsattes krigsrätt, som den 24 sistl. Oktober sammanträdde i Jönköping. Af handlingarna inhemtas att löjtnanterna Söderpalm och Engström råkat i oenighet med hvarandra sedan den förre af den sednare på arrende öfvertagit egendomen Strömsholm, hvarefter Engström vid flera tillfällen om Söderpalm yttrat att han var en stor skurk, bof, fähkund m. m. Inför-krigsrätten medgaf Engström att han tilläfventyrs i hetta om sin motpart fällt yttrandet att han var en dålig karl och möjligen under sådant förhållande om S. haft sårande utlåtelser samt gifvit honom öknamn. För sina verkliga och enligt hvad sig visat äfven för sina förmodade vänner hade E. yttrat bekymmer öfver det sätt. hvarpä S. såsom arrendator skötte Ströms holm, dervid smädliga utlåteliser om S. förekommit, men det hade icke skett för att skada hr Söderpalms ära eller fortkomst, utan vore blott att anse som en hårmfull veklagan, framställd på en gammal knekts mera kraftfulla än polerade språk. Han hade ock nödgats serskildt instäma. a S. till Tveta häradsrätt och yrkat å honom ansvar derföre att han olofligen vid Strömsholm tillegnat sig årskilliga E. tillhöriga effekter. Slutligen anmärkte E. att han icke mot S. tillåtit sig någon personlig förnärmelse och att krigslydnaden icke blifvit bruten, hvadan målet icke borde efter krigsartiklarne utan efter-duellsplakatet bedömas, men att då parterna icke med hvarandra haft avdra dueller, än som med blankt draget — kontrakt inför konungens befallningshafvande utkämpats, och ingen annan utmaning gjorts hr Söderholm än att på föreskrifven dag betala förfallet arrende, så vore endast 9 5 i nämnda plakat på förseelsen tillämplig. Af vittnena, hvilka samtlige af hr S. blifvit inkallade, förklarade sig E. icke vilja jäfva något, ehuru ett par af dem förmenades vara i. ovänskapligt förhållande till honom, hade åtskilliga intet af vigt att meddela; ett vittne, kapten Broberg, redogjorde deremot särdeles fullständigt för de missfirmliga utlåtelser, som E. om S. fällt, då vittnet varit på besök hos den förre, hvaraf intygades, att dessa utlåtelser varit af den beskaffenliet, som hr Söderpalm i sitt memorial till generalbefälltafvaren uppgifvit. — Kapten Cervin intygade att E., vid yttrad missbelåtenhet med Söderpalms behandling af den arrenderade egendomen, om honom Begagnat fula ord. Atven andra vittnen konstaterade uppgifterna om de missfirmande utlåtelserna. -Särs ildt omförmälde majoren Munthe, äfven såsom vittne af löjtnant Ssderpalm åberopad, att då han vid ett tilifälle sammanträflat hos E. med ofvannämnde kapten Broberg. hade denne sednare yttrat att Engström borde taga sig till vara för Söder