Aftonbladet – 27 maj 1861, sida 3

aktigt och kan derföre, när man först hö det, väcka misstroende. Men icke desto mindre är det, med afdrag af möjliga hel: obetydliga afvikelser, fullkomligt tvärsäkert. En liten belysning af hej-hoppsasa-kritiker öfver Fryxells litteraturhistoria, sjette häftet, i Dagl. Allehanda n:r 117. I nämnde häfte har Fryxell punktvit framdragit och granskat några af Upsala ultraismens statsrättliga grundsatser och ådagalagt deras öfverdrifter och besynnerligheter. Att någon i våra dagar skull ens bjuda till att ta dessa i försvar, va temligen oväntadt. Derom torde dock var: onödigt att spilla något ord, sedan dessa åsigters betydelsefullaste sakförare, Geijer, sjelf oppet och kraftigt förkastat dem. Tror sig Dagl. Allehandas insändare kunna göra det gjorda ogjordt, må han deröfver fröjda sig bäst han gitter. Må han gerna iro be hålla sina hjernspöken och tro hvad som behagas om samhällskontrakt, folksuveränitet, monarkism och republik — detta blir ej föremål för vår belysning. Men att se till, på hvilka grunder och uppgifter en sådan Insändare stödjer sina andraganden, kan vara af något intresse. . Tegner angrep för snart 50 år sedan Upsalaultraismen; Geijer alsvor den högtidligt 1838; nu kommer också Fryxell — utan att veterligen ha nånsin adopterat denna åsig: —och belyser densamma med den historisk: kritikens fackla. Kan sådant tålas? Dess: eländiga menniskor äro ju ..... vermländingar!! Och Fryxell skref ju 1821 4 sir ungdom en uti Poetisk kalender — märk Atterboms egna Poetiska Calender — införd visa, som han haft djerfheten kalla Sång spel i tre akterX och hvilket uppfördes (0 fasa!) i sjelfvaste Upsala, med den gemenrz titeln CVermlandsflickant; — — — uti början af denna visa förekommer itereradi Hej! hoppsasa! Och som ungdomen gör sinu kombinationer, väckte dett. dubbla Hej! hoppsasa! en föreställning i ynglmgasinnet. att denna hurtiga, men allt bestämdar tankeinnehåll saknandeinterjektionssamman sättning bar en genuin pregel af det vermländ ska skaplynnet. Under äldre år har denn: föreställning fått en ny näring vid en mog nare granskning at åtskilliga vermländingars författareskap. Det nämnda skaplynnet ligger mången gång såsom en något vanställand skuggning öfver de bildsköna dragen hos Tegners sångmöt (förmodligen då hah gonlar Upsalaultraismen) — och det citat hr fryxell anför efter Geijer är, bland många andra som kunde tilläggas, ett bevis på Geijers anlag för samma fl. Hos Fryxeli uppenbarar det sig i hela höftett o. 8. VDet behöfs nu blott, att någon drar likt snillrika slutsatser från Atterboms äfver omkring 1821 skrifna visat om vindarne: Upp genom luften, bort öfver hafven, häl öfver jorden, i stormande färd och ta: detta till motto för en mognare granskning af åtskilliga östgötars Tförfattarskapt och gör dem samtlige till molnseglare, oci sedan -bedömer sörmlänningarne efter fantasier af en konstälskande klosterbrodert samt vidare efter samma metod går land skapsvis tillväga, så skall man hastigt och lustigt få kombinationer till den allra för träffligaste svenska litteraturhistoria. i Olyckligt. nog för: Allehandainsändarel var icke Bvedenborg vermlänning — hal hade isådant fall kunnat affärda äfven honon med itererade visor. Måtte icke hans rätttrogna upsaliensiska blod komma i för stark jäsning, när vi erinra att Svedenborg val född i Stockholm. An mer påkostande lä det bli att erfara, det Svedenborg ej kar räknas bland den upsaliensiska ultraismen: anherrar, utan att han tvärtom väger djup i den politiska vågskålen på andra sidan Det bör då åtminstone bli för Allehandu insändaren en tröst, att denne man, hvan rykte nu är i stigande och verldshistorisk och hvars minne nyligen blifvit af tvenni svenska lärda akademier offentligen celebreradt, blifvit af honom stämplad såsom der der skref sina andliga böcker utan bestämd. fattad plan eller sakföljd!!! Allebandainsändaren söker trösta sig mel att Svedenborgs loftal öfver republiken; an fördt af Fryxell, kan vara understuckelt. emedan Fryxell citerar det efter White och ej ur Svedenborgs egna skrifter?. Härmet förhåller sig så, att nämnde yttrande ej fins i Svedenborgs egua skrifter? och således ej kan ur dem citeras, utan förekommer i hans resejournal, som är att tillgå i vetenskapsakademiens bibliotek i Stockholm, der insändaren kan göra sig förvissatl om identiteten. Dessa på svenska skrifnv reseanteckningar äro af doktor Kahl på latin öfversattå och af Tafel i våra dagar tryckta i Tibingen under titeln Itinerarium. Men som af denoå bok troligen knappast finnes 10 exemplar i Sverge, var det väl lämplicare att citera den allmänt tillgängliga bioorafien på svenska af White. Samma sak förekommer i alla nyare lefnadsbeskrifninoar öfver Svedenborg och är fullt konstaterad. I den af Palmblad uti Upsala utgifna tidningen Tiden är det efter Wilkinsons bioorafi infördt den 20 Mars 1850 (n:r 25) och altrycktes några dagar derefter i Aftonbla det. Det borde väl således, om ej genom eoet studium, vara kändt af den som talar så högt språk om Svedenborg. Om Fryxell citerat den latinska skriften, hade väl insändaren grubblat öfver öfversätltningen. Fill insändarens nöje må här ur Palmblads tidning anföras hvad Fryxell utelemnat: Uti oinskränkta monarkier lära sig menniskorna TT ba nl för nrgnAd I hvnstnt nh dr