Aftonbladet – 25 maj 1861, sida 2

STOCKHOLM den 25 Maj. Tryckfrihetens välgerningar ha blifvit så ofta ådagalagda och borde vara så allmänt kända och erkända, att hvarje ordande derom kan synas öfverflödigt, helst i stater, hvilka varit och äro i åtojutande af detta oda, i stater; der man stundligen har tillälle att bevittna dess välsignelserika frukter. Visserligen har det ock i de länder, der tryckfrihet finnes, och sålunda äfven hos oss, kommit derhän, att ingen gerna dristar uppträda såsom denna frihets öppet erkända vedersakare. Men vill. man vara pppriktig, så måste man medgifva, att något hvarstädes finnas ganska många, som se tryckfriheten med mindre blida blickar. Hvem känner icke, att blott få år förflutit sedan de svenska ständerna fingo af en regering, a! hvars medlemmar ännu en och annan sitter vari konungens råd och andra höga beklä da chefsplatser inom domarekåren och åadmi nistrationen, mottaga. en framställning rörande tryckfrihetsförordningen, hvilken af nästan hela landet betraktades såsom ett : attentat mot tryckfriheten, och hvilken derföre äfven blef med sällspord enhällighet af såmtliga riksstånden förkastadt. : Hvilken der yttersta afsigten med detta af nationen så kraftigt ogillade förslag än må ha varit, och vi tillmäta oss icke att i detta hänseende ransaka någons innersta, så står dock så mycket tydligt för enhvar, att det härrörde från en missbelåtenhet med det. nuvarande tillståndet och från ett begär att kunna i en eller amnan riktning få på tryckfriheten i vårt land lagdt något slags. band, som nu icke förefinnes. Erinrår man sig vidare, att det allestädes finnes personer, som känna sig besvärade af den kontroll pressen på dem utöfvar; att det allestädes. finnes Personer, som äro ursinniga deröfyer att pressen blottat. något deras misstag eller något derås under -offentlighetens dom hemfallet lyte; att hvad sådan person merändels har en krets af slägtingar, vänner, yrkesbröder, som finna det vara ytterst gement att deras slägtinge, deras vän, deras yrkesbroder blifvit utsatt för offentligt tadel eller offentlig skam, så följer deraf att alltid och allestädesfinnes ett rätt vackert antal personer, som hysa en mer eller mindre intensiv hårm mot tryckfriheten och icke ogerna såge om det läte sig göra att lägga. munkafle på pressen. Förbiser man slutligen icke, att mennpiskorna ofta underskatta eller alldeles förgäta värdet af det goda, hvaraf.de: äro i lugi och oqvald besittning, så skall mar finna att anledning icke saknas att, äfven der tryckfrihet finnes och der ingen fara synes för. tillfället. hota henne, alltemellanåt erinra om tryckfrihetens vigt och värde, Då vi för dagen kommit. att vidröra. detta ämne, har det likväl skett, icke för attnärmare inlåta oss på förhållandena här i landet; icke för att framhålla det gagn, som den fria diskussionen här medfört i olika riktningar; icke för att visa att i samma mån som försöken att förfölja och trakassera pressen ha blifvit allt sällsyntare och kunna sägas Ha nästan alldeles upphört, i samma mån har den offentliga diskussionen antagit en värdigare karakter,-1 samma mån har det visat sig allt tydligare, att detallmänna vettet, den allmänna rättskänslan äro de kraftigaste och verksammaste regulatorernai atseende på de missbruk af: tryckpressen, hvilka aldrig kanna förebyggas och hvilka icke minst blomstra der, hvarest knappast skenet af tryckfrihet finnes; — det har.s sett med ånledning af det sätt, på hvilket denna de moderna samhällenas dyrbaraste rättighet blifvit i dessa dagar vidrörd af en man, hvillga befinner sig i en ställning, nog framstående och nog egendomlig för. att åt hans