Aftonbladet – 24 maj 1861, sida 3

till, att ett slags elektrisk ström uti ett lufttomt rum under en lång tid gick fram emellan en kolstaf och ett knippe platinatråd. Dervid afsatte sig så småningom ett svart pulver på platinatråden, och då detta un dersöktes med mikroskop visade sig deri små diamantkristaller. — Likaså fann man att rubiner kunde slipas med pulfret om det blandades med olja, hvilket talade för at äfven det finare pulfret bestod af diamanter. Ehuru diamanterna voro så små att de icke hade något handelsvärde, så förtjenar dock ett sådant försök, genom hvilket det för första gången lyckats att förvandla vanlige kol till diamanter, all uppmärksamhet. Det är dessutom för den fråga, som vi nu förelagt oss, såtillvida vigtigt som kolets öfvergång från dess vanliga regellösa form till regelbunden kristallinisk sammansättning leder till den slutsatsen att det mellan både tillstånden varit luftformigt. I det afseende som här afhandlas framställa andra kroppar svårigheter i motsatt riktning; nemligen en del vätskor, som det icke vill lyckas att bringa i fast form. Emel-. lertid lider det intet tvifvel, att icke dettz beror derpå att man ännwicke förmått åstadkomma fog låga temperaturer. Etttalande exempel för detta påstående lemnar spriten. Anda ia i våra dagar nyttjades denna alltid med tillförsigt i stället för qvicksilfver itermometern vid alla sådana försök, vid hvilka mycket låga temperaturer; voro att emotse. Han bibehöll sig nemligen i flytande tillstånd vid de lägsta temperaturer, som kunde åstadkommas och som redan lågo mera än 100 OC. under vattnets fryspunkt. Men fö en tid sedan har Despretz genom konstgjorda medel framkallat en så låg temperatur att sjelfva spriten började frysa. Lägg nu slutligen härtill att äfven de flesta ämnen, som under vanliga omständigheter äro luftformiga, låta Iramställa sig under flytande, ja, till och med under fast form och att temperaturnedsättning dervid isynnerhet är det verksamma medlet, så torde man utan betänkande anse sannolikt att vi skulle kunna försätta hvarje kropp uti alla de tre aggregationstillstånden, ifall vår förmåga att frambringa höga och låga temperaturer vore obegränsad. Utan att vidare ingå på någon närmare framställning: af: värmets öfriga verkningar vända vi oss nu till den frågan, hvad vi egentligen böra förstå med det värme, som vi se utöfva ett sådant inflytande på alle kroppars tillstånd. (Forts.)