Aftonbladet – 23 maj 1861, sida 3

vändbar regulier armå af omkring 80.000 man oberäknadt flottan. och milisen... Men vida me Jän detaf regeringen fordrade antalet affolk ha redan erbjudits. Uti många af de trogna uni onsstatern:: har man erbjudit fyraoch femdub belt, ja ännu större antal, i stället för den ur sprungligen fordrade kontingenten. Ingen sta har erbjudit mindre än dubbelt. Se här någr: exempel: af Ohio hade regeringen begärt 13,00 man, men 81.000 man hafva inställt sig för at blifva antagna och staten hade till en börja antagit 31,000 man. Uti Pennsylvania och New ork är förhållandet enahanda. Hvaruti för undsmilitärmyndighetens planer bestå, kan mn naturligtvis blott vara föremål för förmodanden Först och främst hafva dock åtgärder blifvi vidtagna för anläggandet af förskansningar pi alla kring Washington belägna höjder. Små ströt kårer insändas litet emellan i Virginien för at rekognoscera. Sjöfarten på floden Potomak ände till Chesapeakeviken hålles öppen genom fler: örlogsfartyg. Från per Bg till Annapoli: äro flera bataljoner uppställda echeionvis och på några höjder, som beherrska vägen från Balti more till denna må kör veg, äro skansar anlagda Från Harrisburg och York framskjutas långsam Pennsylvanias och Ohios reguliera trupper mo Baltimore och sannolikt skall ifven en annan kolonn från Chambersburg framtränga genom nordvestra delen af Maryland till Öfre Potomac för att sålunda betäcka förbändshufvudstadens högra flank mot ett anfall från Harpers Ferry. Sedan på detta sätt Maryland och Potomaclinier blifvit fullkomligt betryggade, skall sannolikt Östern offensiven börjas med ockupation af Virginien, hvarigenom den fullkomligt lojalt sinnade nordvestra delen af staten skulle kunna medverka aktivt! Emellertid utvisar koncentreringen af den vestra kontingenten vid Ohio och isynnerhet uti Cairo, att man der tillämnar ett anfall längsefter floden Mississippi. Blokaden af de upproriska staternas hamnar, som hittills endast existerat på papperet, skall med stränghet sättas i verket. Ofver 50 skepp med en landstigningsarmå af 20.000 man skola dertill användas. : eNewyork Herald meddelar en korrespondens från Washington af-den 3 dennes, onligt hvilken kriget skulle börjas inom kort med demonstrationer mot Almeadirs och Norfolk. En rörelse mot Havre de Grace från Perryville hade blifvit anbefalld den 3 Maj. Öfverste Darre skulle med 3 eller 4 kompanier och ett batteri gå öfve floden Susquehanna och besätta Havre de Grace, hvarifrån sedan den 5 Maj truppe skulle framrycka vidare 10 engelska mil äll Bushfloden, för att der slå en -bro, hvilken, i förening med de återställda broarng öfver floderna Big och Litfle Gunpowder. skulle återstärla förbindelsen med Baltimore. Uti sistnämnde stad rådde lugn. Fästet Madison, ett jordskansverk, som beherrskar staden och hamnen, var i regeringstruppernas händer. Angskeppet Maryland4 hade den 3 dennes landsatt en afdelning af Massachusetts trupper från AnEF jemte. en stor myckenhet krigsförråd, uti fästet Henry, och har derefter met svajande unionsflagg gått ända fram til Baltimore. Sinnesstämningen uti denna stat uttalar sig allt mer för qvarblifvandet inom unionen. Den 3 hölls på spanmålsbörser derstädes ett meeting af köpmännen, hvarvid beslut fattades, att anhålla hos legislaturen om de förstörda brearnas återställande. Staten Delaware sluter sig med fasthet till unionen, och dess guvernör Burtor har beordrat det till följd af Lincolns proklamation bildade regementet till Washington, för att beskydda unionshufvudstaden mot anfall. : I högsta grad bedröfligt ser det deremo! ut i Virginien, hvars konvent i en hemlig session beslutat stådens utträdande ur unionen. För att ej genast framkalla en be väpnad sammandrabbning, har konventet dock pro forma arordnat en folkomröstning till den 23 dennes, rörande denna angelägenhet. Men utan att afvakta resultatet a denna folkomröstning har konventet förfo gat om Virginiens anslutande till de södre staternas separatförbund och faktiskt redar öppnat krig mot unionen. Med en territorism, som endast uti den första franska re volutionen har något motsvarande, utrotas hvarje spår af förbundstrogna tänkesätt. Hundratals, ja tusentals infödda virginier måste, qvarlemnande aila sina egodelar. flykta som tiggare, emedan de vägrat ati strida mot den lagliga regeringen. Dera: genast, konfiskerade egendom har blifvit använd till krigskassans fyllande. Misstänkte personer hafva till och med blifvit mördademedelst tillämpning af folkjustice. Blott i noördvestra delen af staten är unionspartiet starkt nog för att hålla de Ho roriska i tygeln, om något understöd erhålles från Pennsylvania. Alla uti virginiske hamnar liggände skepp, tillhörande redare i de norra staterna, hade blifvit stulna. hvaribland de båda ångskeppen Yorktown? och Jamestown, hvilka utrustas till kaparskepp. Norra Carolina har trädt i Viroiniens fotspår. De upproriska hafva der fullkomligt öfverhanden. De hafva bemäktigat sig det fäste, som beherrskar inloppet till Willmingtons hamn, utsläckt alla fyrbåkar, förstört alla bojar och landmärker samt tagit ett af unionsregeringen hyrd: ingfartyg. Tennessee och Arkansas erbjudt samma bedröfliga skådespel. Uti Tennessee utöfva de upproriska ett olidligt skräckvälde och förjaga hundratals unionsvänner. L gislaturen skall den 27 April uti en hem: ig session hafva beslutat utgå ur unionen. Fästet Pickens garaisonthade den 18 Apri! blifvit förstärkt med 500 man förbundstrupper och fästet var sålunda betryggact mat hvårje anfall af de upproriska. Enligt unlerrättelser af den 25 April håde fästets be sältning börjat gå anfallsvistillväga mot de belägrande. Presidenten Davis skall ämna sjelf taga högsta befälet öfver de separatistiska trupperna i Virginien. food Bättegångs: och Polissaker. Fn oris förbruter sia mot tullförordninnen.