Aftonbladet – 15 maj 1861, sida 3

fibservätorium på Ararat. — IU6ES LANGENS rökförbränning — Mögel och jist: botaniska studiör af HERY MAN HOFfMAN. — Ögonsmilta i luften. — Prifhus i boskapshus. — Med mot vattskräck. Moralkartor öfver Frankrike och England. Af M. GUERRY, Vid franska vetenskapsakademiens högtidliga sammanträde den 25 sistl. Mars, som öppnades med förkunnandet af de prisbelöungar akademien hade att utdela för 1360, och utsättandet af nya prisämnen för åren 1861, 1862, 1863, 1864 och 1866, tilldömdes det förflutna årets Monthyonska pris, i statistiken, åt MM. Guerry, för en till täfling inlemnad atlas af 17 kartor, med titel Statislique morale de la France de V Angleterre jemie bifogad förklaring, nemligen för så vidt tarlorna angå Fränkrike, d. v. s. den del al arbetet, hvarpå akademien egt att vid belöningens beslutande fästa afseende. På dessa kartor har Guerry genom glesare eller tätare skuggstreck uttryckt förhållandeti olika trakter mellan en mängd statistiska data, som han sammandragit ur en ofantlig mängd officiella urkunder;. de sålunda tillvägabragta dagrarne och skuggorna utgöra de registrerande siffrornas summariska resultater. Med en blick kan hvar och en i denna irobseur öfverskåda och jemföra dessa resultater, hvilka annars icke skulle framträda med samma klarhet äfven för den i statistiken mest öfvade. Söker: man närmare upplysningar, så finner man dem i de åsom text bifogade statistiska detaljsamnandragen. Hvad som föranledt arbetets atliga titel, är den öfversigt dessa kartor en erbjuda öfver förhållandet med kunskaper och okunmnighet, talrikheten eller sällyniheten af öfvertvädelser och brott, af sjelfmord, 0. s. v. Upplysningarne ur dessa kartor förhålla sig till de statistiska tabellerna, ungefär som dem man hemtar ur en geografisk atlas i jemförelse med dem som äro att finna i ett geografiskt lexikon. Om orsaken till soghetens minskning hos smidt Jern, och cm medlen deremot. Af WILtIAm ÅRMSTRONG. (Chemical: Neios.. 1860, n:r 43.) Det är bekant att segheten eller sammanhangskraften hos smidt jera nästan försvinner alldeles under vissa omständigheter. Ångpannor, som i. många år motstått en stark spänning, sönderspringa helt oförmodadt för ett långt mindre tryck än det vanliga; och när man minst anar det brister axeln på en ångvagn, som gjort flera ärs oafbruten tjenst under alla möjliga. förhållanden. Dessa oftd iakttagna händelser äro hittills föga utredda i afseende på orsakerna dertill och medlen. att förekomma dem. Armstrong Har derföre under de senast förflutna Nr åren egnat en stor del af sin tid häråt och han hoppas nu att kunna bidraga något till afhjelpandet af denna högst förderfliga bristfällighet Hos jernet. Allmänt har man sökt grunden till seghetsminskningen hos smidt jern i den egenheten hos detta slags jern: att vid fortsatta skakningar kristallisera i sin inre massa. . Men mån. vet att alla ämnen kristallisera i samma mån lättare, ju mera fria från inblandningar de äro. För att minska skörheten hos. stearinljus, brukar man t. ex. inblanda något annat ämne i stearinmassan. Den tanken låg följaktligen nära. tillhands, att det rena jernets kristallisationsanlag borde kunna rhinskas genom någon främmande tillsats till detsamma. Första frågan var emellertid här, om något lätt användbart medel finnes att utröna jernets renhet; så att man kan på förhand utesluta allt gblandadt jern från användning, i sådana fall der jernets oblandade tillstånd kunde genom skaktingarne blifva vådligt. Lyckligtvis finnes just iiafseende på jern ett sådant medel, nämligen i rent jerns oförmåga. att fasthålla magnetisk kraft; rent Jern drages väl starkt af magneten, men qvarhåller ingen magnetism när magneten aflägsnas; hvaremot närvaron af den minsta: tillsats Kol, syre, svafvel, fosfor, eller annät främmande ämne, ger jernet egenskapen att gvarhålla den magnetiska polariteten och sjelf visa sig magnetiskt för en: längre: eller kortare tid: Genom magnetiseringsförsök. utvalde också Armstrong det jern han använde till sina rön; han fann detta sätt både tillförlitligare och lättare användbart äh hvarje kemisk undersökning. Den andra frågan gällde. utrönändet af det ämne, hvars inblandning i rent jern säkrast hindrar jane kristallisation: strong har i detta vänseende försökt tillsatser af kol, mängan, I kobolt, zink, krom; tenn och nickel, och fännit det sisthämnda , ämnet ega företrädet ffamför alla de öfriga derföre ätt alla de undra förbrinna vid jernets raffinering. och icke på något praktiskt sätt kunna införlifvas säkert ned det rena jernet: De: af honom undersökta illsatser. af; nickel omvexlade mellan. 0,2 till 1 proc: Af de sålunda till pröfning beredda jernblandningarne bildades stänger om 1 tum i fyrsant och 24 tums längd (engelska mått) och fätades på sådant sätt i grannskapet af ett: hjul, söm var försedt med en lös vinge, att denne räffade jernstångens fria ända tre gånger i. miipten, hvarvid jernstången kom i darrning likt ståltenarne i ett spelär. Sedan jernstängerna rärit underkastade denna häftiga skakning i 6 reckor, undersöktes förändringarne i deras förut stanskade. seghet. De spändes för detta ändanål fast horisöntält, med ena ändan i ett skrufid, och på den andra ändan hängdes en vågål, som lastades med vigter, tills stången antinsen brast eller antog en fortfarande krökning. Samma försök hade de blifvit underkastade före kakningen. Genom denna pröfning utrönte Armstrong att nickel var den tjerhigaste tillsatsen till förekomnande af jernets kristallisering genom fortsatta Kakningar. Armstrong. anför särskildt ett ibland de rön van härvid gjorde; En stång af rent jern och de ofvannämnda dimensionerna, som hade re skakningsoperationen uthärdat 80 skålpunds belastning utan att brista eller få någon förtfarande. krökning; brast. efter skakningen i tre rd när: den vid lossandet ur skrufstädet föll på golfvet; brottytorna visade sig härvid så kri-. älliska sont metallisk antimon. : Man kan häraf sluta till vådan af oblandadt erns bruk till ångpannor; skjutgevär, axlar eimbanor och dylikt: Den uppsats af Armstrong härom, som finnes a i Chemical News, är af den-10-sistl..Sepember. Observatorium på Ararat: (Cosmos. 1861.) Med anledning af de märkvärdiga upptäckter, söm den skotske astronomen Piazzi Smyth förl ett par år sedan gjorde i den tunna, och rena aimosferen på Pico de Teneriffa, har ryske aströnemen Otto ve hemställt om inrättandet. af