Aftonbladet – 14 maj 1861, sida 2

a at AE yr RR RTR NR net, hvilket då verkar såsom en ventil, eller ock sålunda att man gifver sista röret formen af en häfvert eller låter det utmynna under vattenytan. Ett bidrag till bevisen om det förmånliga af dylika jordförbättringsarbeten, eller i allmänhet af ett intensivt jordbruk och sträfvandet-attöka den fruktbärande jorden mera på djupet än till ytan, lemnas uti ett den 5 sistl. Februari inför London Farmers Clubb af:den, oaktadt alla sina ytterligheter, landtmannayrkets utveckling dock ganska väsendtligen gagnande alderman : Mechi hållet föredrag, rörande:Det förflutna,det närvarande och det tillkommande af Englands jordbruk, hvilket i många, hänseenden är af stort intresse. Han anför deruti — sid.196 af Farmers Magazine — hurusom en arrendator i Norfolk, inom en tid af 25 år, med stor ekonomisk fördel på den arrenderade. jorden, hvars areal utgöres af ej fullt 1000 tunland af naturen mager och lätt jord, användt artificiella gödningsämnen för ett belopp af 900,000 rdr samt dessutom 1.300,000 rdr till-inköp af oljkakor, Ett likartadt :xempel lemnar ock en köpman, hvilken, efter att hafva i Australien förvärfvat förbök Frege för några år tillbaka mot en summa af.2; million DN en egendom i England med en areal af 3200 tunland. Efter att å densamma hafva uti grunddikningsoch alfluckFin Saroeeh i byggnader och väganläggningar med mera dylikt nedlagt omkring 1 million rdr, har han nära nog fördubblat den ränta, som han före dessa förbättringsarbeten kunde: beräkna af sitt i. denna spekulation nedlagda kapital. Dylika fall äro ingalunda sällsynta uti ett land, der man lärt sig inse att kapitaler kunna lika förmånligt, och i de flesta fall med större säkerhet, nedläggas uti jordförbättringar, som uti industriella företag. Mr Mechi framhåller, uti; nyssnämnde föredrag, att. landtbrukets.. framtid . .hvilar på. ett allmännare begagnande. af -ångkratten. Det är denna kraft, säger han, som bragt fabriksindustrien till den höjd, den nu redan eger, och det är densamma, som. skall göra landtmannayrket till hvad det bör blifva. Han anseratt för detta ändamål 5 hästars ångkraft erfordras. för hvarje 100:de tunnland. Ett stort steg framåt emot detta mål ligger onekligen ock uti det inom England allt större utsträckning vinnande begagnandet af ångkraft till jordens bearbetning, äfvensom, och måhända uti ännu större mån, genom des. k. ånghästarnes — lokomotiver för vanliga vägar — fortgående förfullkomnande. Redan finnas 4 olika konstruktioner af dylika, och såsomyettbevis på de stora förhoppningar om praktisk användbarhet, som desamma ingifva, torde förtjena anföras, att Storbritanniens parlament uader innevarande session handlagt en bill rörande de vägpenningar, som af dem; bör erläggas; hvårvid den åsigt uttalats, att 3:ne slag af nyssnämnda olika konstruerade maskiner mindre skada eller nöta en väg än hästars tramp. För brittiska amiralitetets räknin användes numera denna dragkraft till framskaffande af tyngre timmer ifrån de trakter ditjernvägseller vattenkommunikation ej finnes, -och en af den välkända redskapsfabriksfirman Tuxford Sons för egen räkning och efter egen id bygd ånghäst berättas hafva dagligen under första hälften af sistlidne månad passerat fram och åter emellan nämnde firmas verkstäder och en närliggande jernvägsstation, igenom Boston, dragande tunga lass af timmer efter sig. Den förorsakar obetydligt mera buller än en vanlig vagn, är ytterst lättskött och af solid konstruktion. Beställningar å flera dylika, t. ex. en från Australien, sägas redan halva ingåtttillnämnde firma. Afven varmluftsmaskinen har — enligt en uppgift å sid. 252 af Agronomische Zeitung — blifvit apterad för nyssnämnda ändamål. Sålunda berättas derstädes ifrån Solingen; att den 20 sistl. Marsen kalorikmobil, d.: Vv. 5. en medelst varmluftsmaskin framdrifven vagn, derstädes blifvit med framgång försökt och väckt mycken uppmärksamhet. : Lupinväxtens förmåga att äfven å den magra ste sandjord lemna rika skördar föranleder fortfarande inom Tyskland talrika försök till utrönande af detta växtslags hittills föga utredda och dess många olika varieteter. sannolikt mycket skiljaktiga egenskaper. Sålunda har under sistl. r, på föranstaltande af preussiska,landsekonomikollegium, försök uti olika delar af landet skett med odling af en hvitblå blomma egande afart, Lupinus termis; hvilka försök lemnat.den erfarenhet — enligt .enredogörelse i veckobladet af Annalen der Landwirthschaft, sid. 125 — att nämnde afart visserligen lemnar: em rik bladskörd, men blott undantagsvis torde komma att i Tyskland lemna mogna frön. I motsats till hvad man för öfriga lupin-afarter hittills trott sig finna, företer Iupinus termis en rik växtlighet äfven å styfvare, kokig lerjord, men har en större kalkhalt i jorden utan undantag städse visat sig menli för alla afarter af denna växt. Gips, använ såsom öfvergödning å-klöfver, bidrager, ;såsom välbekant är, i allmänhet till en riklig utveckling -af denna foderväxt, ehuru stundom dess -verkan helt och hållet uteblifver, utan att man hittills förmått att nöjaktigt förklara orsaken härtill. Att likvisst en tillökning i skörd härvid stundom kan vara mera skenbar än verklig ådagalägges af ett genom agrikulturkemisten dr Hellriegel verkstäldt: försök för hyilket redogöres uti Annalen der Landwirthschaft sid. 217. Gipsad och icke gipsad klöfver vexte bredvid hvarandra på samma fält... Den förstnämda blef ända till en tredjedel längre än den sednare af höggrön färg och yppig vextlighet. Vid skörden lemnade ock den gipsade 259 ctr färsk klöfver; den ogipsade åter 219 ctr (å lika stor areal), hvadan således omkring en sjettedel större skörd erhålles genom gipsningen.. Denna tillökning var doek, blott skenbar, ty vägd sedan den torkat till. hö befanns skörden från den ogipsade delen. af åkern. väga 60,46 ctr, från dengipsade-åter 55,95 ctr: Afven uti höets yttre utseEnde :företedde sig den olikhet, att då stänglarne hos den gipsade klöfvern voro mycket ihåliga, med -tunna väggar, voro de hos den ogödda fyllda med cellväf.. Detta märkliga resultat föranledde till flera likartade försök, af hvilka, i förening med kemisk analys, dr Hellriegel trott sig kunna draga den gutsats, att det i förstnämnde fall iakttagna förhållande visserligen icke torde kunna tillerkännas någon allmän: giltighet. utan. mera vara brtingadt af tillfälliga omständigheter, men att dock klöfver, hvilken till följd af gipsning ernått en yppigare vextlighet, städse eger en : större halt af vatten, är fattigare på torrsubstans än icke fipsads men att sistnämnda minskning hufvudsakligen träffar kolhydraterna, hvaremot halten af proteiämnen är större. Följaktligen s medför ej. den. mindre halten af torrsubstans. en motsvarande minskning i hövärde, utan är detta, i motsats härtill, stundom högre hos den gipsade klöfvern än uti den som icke erhållit detta gödningsämne. bet Den nära nog uti alla åkerbruksidkande län 7 ler alltmer kännbara bristen på arbetare, isynnerhet under den för landtmannen vigtigastetidpunkt af året, vid skörden, bibehåller fortfarande appmärksamheten i hög grad fästad å de maskiner, hvilka afse-att göra landtmannen, så vidt möjligt är, uti nyssnämnda hänseende oberoende. Bevis härpå äro de under sistk år uti England, Frankrike och Belgien: af dessa länders regeringar eller förnämsta landtbruksinstitutioner anordnade täflingar emellan skördemaskiner; ett ytterligare sådant lemnar en dylik täflan, emel