Aftonbladet – 14 maj 1861, sida 2

demien imgaått, hvuket föredrogs och remitlerades till föredraganden uti skogsoch trädgårdsafdelningen. Sedan förvaltningskomittns berättelse öfver akademiens penningeförvaltning jemte dertill hörande räkeriskaper, äfvensom ett i sammanhang med räkenskaperna för experimentalfältet af intendenten för detsamma afgifvet memorial, blifvit föredragna, utsågos till revisorer -— för. nämnde räkenskaper kongl. sekreter Odelberg och major af Geijerstam, hvilka anmodades att i samman: hang med räkenskapernas granskning afgifva utlåtande rörande de af intendenten Juhlin: Dannfelt vid experimentalfältet införda förändringar uti bokföringssättet. Från sekreteraren uti Finska hushållningssällskapet hade 1 skålp: frö af en ny fodervext, kinesisk luzern, blifvit till akademien öfverlemnad, jemte berättelse om dennal vexts beskaffenhet och odlingssätt. Försök skulle med densamma ske vid experimentalfältet, och frö i mån af tillgång äfvenledes. utlemnas till dem af akademiens ledamöter, som: kunde önska erhålla deraf, dock med förbindelse att till akademien meddela f de derefter erhållna resultater. Sekreteraren meddelade en honom tillhandakommen underrättelse att . Englands yppersta hjord af Southdownfår, den herr Jonas Webb på Babraham tillhöriga, komme: att, till ett antal af omkring 1000 st., försäljas den 10 nästinstundande Juli.. Akademiens direktör beklagade att akademien saknade medelatt, såsom önskvärdt hade varit, kunna. begagna detta. ej mera sig erbjudande tillfälle att erhålla djur af denna utmärkta hjord, till förädlande af statens schäferier: Med anledning af ett till professor Wahlbergs. utlåtande remitteradt arbete af jägmästaren Brun i Danmark under titel CAnvisning til Biävl efter Dzierzons Methode redogjorde närmnde professor, uti ett längre intressant föredrag, såväl för innehållet af denna bok, som för biens och dermed närbeslägtade djurs, såsom humlors, getingars m. fl. lefnadssätt. Hr Bruns bok förordades såsom innehållsrik och tedogörande för alla hit hörande ämnen med en för den praktiska biskötseln tillräcklig fullständighet och noggrannhet. Professor Edlund meddelade utlåtande öfver en af öfverste Grabam. insänd -afhandling om ebb och flod uti Norra Amerikas stora sjöar. Uppgiftens riktighet ansågs vara fullt konstaterad, och äfven uti Östersjön hade en dylik vattnets rörelse observerats, ehuru der icke öfverstigande 1 decimaltum. : Akademiens direktör framställde till akademiens medgifvande, att för den händelse att den till stamholländeristyrelsen ingifna ansökning om uppställande af kor utaf olika racer vid experimentalfältet vunne bifall, försäljning på auktion af en större del: af derstädes nu befintliga får måtte få ega rum under nästinstundande månad, hvilket förslag bifölls. Det beslöts derefter att akademiens högtidsdag skulle komma att firas någon dag under nästinstundande September månad. Professor Erdman förevisade åtskilliga al de öfver Mälardalen uppgjorda geologiska kartor, hvilka tillvunno sig: allmänt bifall. Intendenten Juhlin-Dannfelt meddelade ur de nyaste till akademiens bibliotek inkomna utländska. landtbrukstidskrifter fö:jande: En af orsakerna till täckta dikens (gynnsamma inverkan, isynnerhet å styfvare jordmåner, har man med rätta ansett vara den luftvexling uti ofvanliggande jordlager, som genom dessa: diken åstadkommes. oggranna försök vid agrikulturkemiska försöksstationer å Tharaud hafva ock bekräftat denna åsigt och genom den har ådagalagts, att: en. dylik oafbruten luftvexling emellan jorden och atmosferen förmår öka växtligheten, underför densamma i öfrigt gynnsamma förhållanden, med: ända till 80 4, och att således luften härvidlag verkar såsom en direkt gödning, -eller rättare i likhet med kalk, såmedelst att-den; till följd af. sin lösliggörande inverkan på växternas såväl mineraliska som organiska näringsämnen, befrämjar en hastigare omsättning, af jordens förråd af nyssnämnde ämnen, och Stöckhardt anser det s. fe Lois Wedowsystemets möjlighet vara deraf beroende: Redan från början af grunddikningssystemets allmännare tillämpning hafva ock, af denna anledning, förslag blifvit allt som oftast framställda till åtgärder, afsedda. att befrämja denna luftens cirkulation genom den af växternas rötter a jord. Sålunda framkallade ett dyikt förslag till s. k. luftdrainage under år 1841 en liflig polemik uti Englands-landtbruksjournaler; likaså -under 1852 i Frankrike. I början af 1859 offentliggjorde en ansedd vinodlare. hr Hooibrenk 1 Hietzing, nära Wien, en berättelse om åtskilliga af honom i denna riktning. gjorda försök och deraf vunna resultater.. Han hade, genom att vid-öfre ändan af hvarje tegelrörsdike å ett grunddikadt-vinberg anbringa några upprättstående, med: kläppersten omgifna rör, låtit dessa diken utmynna direkte i fria luften, samt föga sig hafva. till följd afdenna åtgärd erhållit en nära nog fördubblad sockerhalt hos å detta vinberg skördade drufvor. Med anlednin af detta meddelande anställda, likartade försö vid ettvaf-grefve Isterhazys. gods lemnade:enahanda resultat hos: både drufvor och betor, samt såväl i afseende på qvalitet som qvantitet: Denna 8. k. Hooibrenkska luftdikningsmetod väckte naturligtvis härigenom mycken uppmärksamhet och blef föremål för behandling af österrikiska andtbrukssällskapet. De derefter offentliggjorda :esultaterna af med denna metod anställda försök. voro i allmänhet för densamma fördelaktiga, men, såvidt jag kunnat finna, skedde jemförelse lervid: städse emellan s. k. luftdikad och icke srunddikad jord; hvadan ock något bevis på frågavarande metods företräde framför annan oå vanligt sätt utförd grunddikning ej deraf unde dragas. z Uti Journal d Agriculture pratigue, 1 häftet ör innevarande år, redogöres nu för ett jemföande försök uti sistnämnde hänseende, af hvilet författaren till nämnda uppsats ledes till öljande slutsatser. a 29, k. luftdikning. eger ingalunda företräde ramför vanlig grunddikning, tvertom, ty på örstnämda sätt behandlad jord liknar en med ratten mättad svamp; den sednare åter en vamp, från hvilken vattnet genom någon yttre craft oafbrutet urkramas. Åt så måste vara örhållandet är ock ganska naturligt, ty under let att luften i förra fallet cirkulerar Fritt enom rören, förmår den ej att intränga uti, eller rättare tvingas genom jorden. I det sednare ÅÄÖ ME Herrn mu WW tt rTrÖ me