Aftonbladet – 11 maj 1861, sida 3

Den dansk-tyska frågan. Till Redaktionen af Aftonbladet! Uti en i onsdagens Aftonblad införd serskild apostill tillde anmärkningar, hvarmed undertecknads artikel i tisdagens Aftonblad rörande ofvanskrifne ämne blifvit medelst noter beledsagade, har den ärade redaktio nen förklarat att på det hela ingen meningsskiljaktighet skulle vara rådande mellan undertecknad och redaktionen rörande den danska frågan, -utan öfverensstämmelsen numera tvärtom vara påtaglig, endast med den skilnaden, att insändarens? politik skulle vara mera krigisk — Aftonbladets åter mera fredlig. Denna sista slutsats af den förelupna skriftvexlingen skulle utan tvifvel icke erfordra något svar om den hade afgifvits åt läsare i Danmark; utan blott: väckt någon förundran;. ; Här deremot, der. en stor del-af-allmänheten ej kan hafva i minnet de serskilda hufvudmomenterna i tvistefrågan, som inverka på omdömet, kunde manwarit frestad att karakterisera en sådan vändningåt saken ej annorlunda än såsom. en hvad man kallar babilitet eller finess, såframt jag icke serskildt genom muntligt samtal hade blifvit förvissad att redaktionen verkligen tror på hvad den sålunda yttrat om slutföljderna af undertecknads och redaktionens olika meningar i saken. Men just derföre och då denna åsigt är snörrätt stridande emot hela den syftning, för hyilken jag ansett det vaia af behofvet påkalladt att någon uppträdde inför allmänheten med en protest emot kö penhamns-korrespondentens: i Aftonbladet fleråriga bearbetningar för Eiderprogrammet sådant som detta omfattats af hr 5. B., af Blixen-Finecke, af den s. k.. dannevirkeföreningen och bondevännerna medelst adressen i Sorö samt hufvudsakligen äfven af tidningen Feedrelandets redaktion, just derföre att jag anser att detta hade för Danmark inneburit en omedelbar våda för ett krig med Tyskland och försatt Sverge såsom Danmarks goda granne i den mest pinsamma belägenhet om det hade lyckats nyssnämnda parti att medelst det er ropet som skulle genomgå hela Danmark aflägsna de nuvarande ministrarne och få män? antagna som hade bättre öga för Danmarks: rätt? att. plantera Eiderfanan och inkorporera Slesvig m.m. (se en mängd 8. B-.-artiklår i Aftonbladet); just derföre anser jag saken erfordra att få fästa uppmärksamheten På, attredaktionen ännu icke synes. hafva tagit i betraktande vissa likväl ganska enkla hufvudomständigheter, hvilkås uppklarande utan tvifvel bör leda till en ännu närmare. öfverensstämmelse mellan insändaren och redaktionen. Jag skall sammanfatta detta i allra största korthet. Det torde derföre få frågas: 1:o. Är. det sannt eller icke, att det är nuvarande ministerens politik: med afseende på att i det yttersta gå Tyskland till mö-. tes, som af korrespond:nten och redaktionen blifvit så bittert klandrad såsom feg, slingrig, att aflägsna Europas sympatier m. m. å 2:0. Ar -det sannt eller icke, såsom numera fullt upplyst på flera sätt, att denna den danska ministerens klandrade politik stått i enlighet med och i följd af uppmaning såväl från destora eutöpeiska makterna som från Sverges och Norges regering? 3:o. Kan det vara egnadt att aflägsna makternas, d. Vv. 8. Europas sympatier, att rätta sig efter deras uppuianing? 4;o. Är det icke ett konstateradt faktum, att: Danmarks konung flera gånger lofvat att icke inkorporera Slesvig? 5:0. Om Danmårks regering, följande Dännevirkeföreningens programm, hade me