nen i Danmark, huruvida kriget börjar redan vid Elben eller först vid fidem Ministeren har genom sina organer upprepade gånger låtit förkunna, att Chelstaten måste respekteras och att i samma ögonblick en tysk förbundssoldat marscherar in öfver Holsteins gräns inträder casus belli. Oppositionen har deremot afrådt från hvarje tanke på att i den s: k. exekutionen i-Holstein, hvartill förbundet åtminstone kan anses formelt berättigadt, se något fredsbrott. Vi ha tyst den föreställningen, att den danska regeringen, sedan Tyskland sjelf upplöst helstatsförbindelsen, genom. en deciderad hållning, genom upplifvande af nationalandan och allians med naturliga bundsförvandter, skulle kunnat förebygga såväl exekution i Holstein som krig vid Eidern, och vi ogilla högligen den politik, som så mycket håller på skenet af den omöjliga helstaten, att den börjar ett krig vid Elben. Vi anse eit-krig vid Eidern för en stor olycka; men vi anse ett krig vid Elben för höjden af dårskap. Insändaren åter, ehuru han som sagdi öfverensstämmer med oss i principerna, omfattar dock med bifall den ministeriella politik, som: efter åtskilliga vunna uppskof, med temlig säkerhet måste förutses slutligen leda till. förbundsexekution,. hyilken återigen, såvida ministåren vidhåller sin vådliga uppfattning, skulle vara liktydig met ett krigsutbrott. Hafvudsakliga skilnaden är sålunda den. att insändaren är mera krigisk, vi mer: fredsälskande. Hvilket. var det som skullc bevisas.