förvandlad till anglophob. Denna förebråelsc är mycket orättvis. Ingen värderar Eng. land mera än jag, och jag tror derföre att vi .idetta ögonblick, då de bästa vänner vi hafva i detta land äro vid statsrodret, måste följa ; den politik, som Englands regering tillstyriker. Men England har sagt: SVe den, som anfaller! Och England har två starka flottor vid Malta och Korfu. Jag förbigår med tystnad Tyskland och Ryssland, men vill blott anmärka, att isynnerhet de tyska regeringarnes hållning är osäker och, om vi reta dem, skulle kunna afgöra frågan till vår skada. Kunna vi väl våga följa en olitik, som skulle hafva till resultat en koalition mot Italien? Detta vore vårt förderf. Om I, såsom Garibaldi önskar, förklaren, alt man måste försätta kadrerna i aktivitet, beväpna dem och förse dem med soldater, så beträden I en bana, som ejleder till vårt mål. Vår önskan att vinna endrägt framstår af allt, fom kommit i dagen under denna debatt; men det är för ministeren en omöjlighet att antaga Garibaldis dagordning. . Om kammaren delar ministerens politik så antager den Ricasolis dagordning. Men vill den åter icke att denna politik fortsättes, så må den fritt uttala detta. Sedan vi utgått ur ministeren, skola vi bekämpa denna politik ända till dess den kommer i tillämpning; men sedan skola vi understödja den, ja blifva dess ifrigaste förfäktare, och hvad vi nu beteckna såsom dumdristighet, skola vi då kalla högsinnad politik. Huru än kammaren afgör frågan, dess beslut skall medföra helsosamma frukter; det skall förminska det afstånd, som åtskiljer oss om det också ej föfer oss fullkomligt nära intill hvarandra: det skall visa landet och Europa hvilken politik parlamentets majoritet önskar! Garibaldi hade försonat sig med Cavour och Cialdini samt haft flera öfverläggningar med dem, Gazetta di Torino har meddelat en skrifvelse af general BSirtori, hvaruti denne general och deputerad uttalar den önskan att endrägt åter måtte inträda, så mycket mer som Italien endast är förkroppsligadt i sin konung och sitt parlament. Melli och Venosa hade blifvit återtagna af de reguliera italienska trupperna och nationalgardet gemensamt. Uti Cosenza hade en demokratisk rörelse utbrutit. Kommunalrådet fördref prefekten, hvilken väckt misstafikar att han stod i förbindelse med bourbonisterna. I anledning af sammansvärjningen af den 5 April hade redan 186 personer blifvit arresterade och ställda inför rätta. Neapolitanska tidningar yrka att de bourbonska soldater, som ej blifvit upptagna uti italienska hären, måtte depörteras till ön Sardinien. td — LL. 3