Aftonbladet – 30 april 1861, sida 3

LUIS STEAAP TID UTTAG, Se Aadabb HLAOVSYCIKOL IHlIaStC komma i penningförlägenhet. Fördenskull förordar tidningen inställande af det tillämnade öfningslägret på Gardemoen. Skeppsredaren Chr. Blom, som satt musiken till norska nationalsången, har aflidit i Drammen. Två unga renar ha afskickats från Throndhjem till zoologiska trädgården i Köln. UTRIKES. DANMARK. Sjöministern har beslutit att från nästa månads början permittera 600 matroser och under loppet at sommaren det öfriga utskrifningsmanskapet till att gå på inrikes sjöfart, äfvensom att fara till Sverge, Norge, Östersjön intill Danzig samt på Nordsjön. ;Fedrelandet anser denna åtgärd mycket förståndig, men undrar hvarför. sjöministern inkallade förenämnde 600 man, när han ej Ibehöfde dem. I sammanhang härmed klandrar tidningen, såsom vanvettigt slösande, att sjöministern onödigtvis och gagnlöst utrustar tre dyrbara segellinieskepp. FRANKRIKE. Det yttrande af Monitören rörande den olska frågan, hvarom telegrafen haft att förmäla, läses nu i sin helhet i de med dagens post ankomna utländska tidningarna; och man finner af dessa den officiella tidningens ord att Polen icke lär ha något stöd att vänta af fransmännens kejsare. Vimeddela här Monitörens så kallade not: Händelserna i Warschau ha enhälligt af franska pressen blifvit bedömda med de känslor af traditionel sympati, som Polen alltid väckt i vestra Europa. Dessa bevis på deltagande skulle emellertid illa tjena den sak-de gälla, om de skulle medföra den verkan att vilseleda allmänna meningen genom att förespegla, att kejsarens regering uppmuntrade förhoppningar, som hon skulle vara urståndsatt att uppfylla. De högsinnade id6er, af hvilka kejsar Alexander oafbrutet alltsedan sin tronbestigning visat sig lifvad och om hvilka den störa åtgärden: bondeemancipationen så tydligt vittnar, äro en säker underpant på hans önskan att äfven förverkliga de förbättringar, som Polens ställning tillåta, och man måste hoppas att han icke förhindras derifrån genom manifestationer, som äro egnade att ställa ryska rikets värdighet och politiska intressen i strid med dess suveräns planer.? ÖSTERRIKE. Enligt italienska tidningar bedrifvas starka rustningar i Venetien. Österrike har der 250,000 man. Proviant och ammunition sändes dagligen åt Ferrara. Från Mantua fördes nyligen 12,000 bomber till Santa Maria, hvarest ett förskansadt läger anlägges. Peschiera, Mantua, Verona och Legnano ha försetts med nya kanoner. ITALIEN. Garibaldi har i Turins tidningar för den 23 dennes låtit införa följande värdiga och hofsamma svar på den häftiga skrifvelse, som general Cialdini tillställt honom, och som lästes i gårdagens blad: Stark i känslan af mitt goda samvete som soldat och italiensk medborgare, vill jag ej nedlåta mig till ett försvar i anledning af den emot mig framkastade beskyllningen, att jag skulle ha felat i aktning emot konungen och armån. Jag klär mig som jag sjelf finner för godt, här i mitt fria fädernesland (Cialdini hadel klandrat Garibaldis kostym). Hvad de ord beträffar, som man tillskrifver general Tripotti, känner jag ej en bokstaf deraf. (Nämnde general skulle enligt Cialdinis påstående fått order af Garibaldi att skjuta på Piemontesarne). Jag hade utfärdat befallning att emottaga nordarmåens italienare som bröder och soldater, ehuru det var allmänt bekant, att denna armå kom för att, enligt Farinis ord till Napoleon TIL, bekämpa revolutionen, personifierad i Garibaldi. Såsom deputerad tror jag mig ej hafva inför kammaren ådagalagt annat än en ganska ringa del af ministerens oförrätter emot sydarmen. Jag anser denna rätt tillkomma mig. Då det blir fråga om att bekämpa Italiens fiender, skall italienska armån i sina leder kunna påräkna ännu en soldat; detta lärer ej vara eder obekant. Allt hvad man beskyller mig hafva yttrat emot armån, är rent förtal. Falskt är påståendet, att vi skulle ha vid Volturno befunnit. oss i-ett ytterst betänkligt läge. Efter allt hvad jag vet, har armån egnat sitt bifall åt det fria och hofsamma språket från en deputerad, som derjemte är, soldat, och för hvilken Italiens heder har varit det dyrbaraste föremål under hela hans lefnad. Om någon finner sig förolämpad af det sätt, hvaruppå jag uppträdt, talande endast i mitt eg2t namn, så afvaktar jag med lugn, att man affordrar mig räkenskap för mina ord.? Grunddraget af förhandlingarne uti italienska deputeradekammaren den 20 April, då Cavours politik vann en så lysande seger, var sträfvandet att förlika de skarpt skiljaktiga åsigterna. Följden deraf var att Ricagolis förut i Aftonbladet meddelade modifierade förslag till dagordning antogs; fastän majoriteten med orubblig fasthet fortfor att sluta sig till grefve Cavours moderata politik. Det tal, hvarmed Conforti öppnade debatten, uppmanade till endrägt. Han famn uti Cavours anförande ett kraftigt understöd, och då Ricasoli lofvade förändra sin dagordning, yttrade han till huset: Jag är af den i. åsigten, att eder rådplägning skall fastare tiliknyta de band af endrägt, som gjort nationen stark. Så länge ministrarna hafva vårt förtroende, måste de hafva fria händer. Vi behöfva en djerf, men dock klok politik, som förstår att begagna sig af hän? delserna. Detta är den pohtik, som natio