Aftonbladet – 27 april 1861, sida 3

ende på Holstem, lörklarades diskussionen slutad och försöktes en omröstning. Denna utföll med majoritet för adressens förkastande, -hvarföre inbjudarne förklarade sig vara ur stånd att utröna resultatet. Härpå följde ett lefve för fäderneslandet, för konungen och för Danmark intill Eidern. TYSKLAND. Konungariket Sachsens deputeradekammare har uti amnestifrågan enhälligt beslutit i protokollet uttala den önskan, att de obehagliga lagliga följder, som härflutit af föröfvade politiska förbrytelser, måtte så snart som möjligt upphäfvas. I en tidning från Gera, nära BSachsens gränser, skrifves: Från vår lilla grannstad Greiz hafva på sednare tiden kommit underliga rykten, på hvilka vi anse det desto mer vara vår pligt att fästa uppmäksamheten, som det lilla landet, hvilket för närvarande regeras af furstinnan Carolma Amalia, född prinsessa af Hessen-Homburg, såsom förmyndare för den ännu omyndige prinsen, ej har någon egen tidning. Ur bästa källa försäkras att uti vissa kretsar i staden ett formligt religiöst vansinne för närvarande herrskar; många af dessa fromma försäkra sig hafva haft syner, i hvilka djefvulen spelat hufvudrollen, och när ett offentligt nöje, en konsert eller teaterrepresentation tillkännagifves, så råka många af dessa olyckliga menniskor, hvilka äro förblindade af en dyster orthodoxi, i verkligt raseri öfver verldens syndfullhet. För näågon tid sedan fingo vi ett tryckt bref från en af hufvudmännen för dessa fromma i Greiz, hvars hela innehåll var ett fullkomligt utbrott af religiöst vansinne. I de visioner, af hvilka dessa olyckliga hemsökas, ra några nyligen aflidna personer vanligen förekommit och ien stackars halft uthungrad uggla, som under denna vinter flytt in till: staden af brist på föda, ser dessa frommas fördystrade fantasi ett andeväsen, som, för Greizbefolkningens stora synders skull, fyller luften med sitt stönande och klagande läte och icke kan få någon ro. ÖSTERRIKE. Angående ungrarnes önskningar innehåller Pesti Naplo följande programm, som skall vara det moderata partiets: Vi alla vilja 1 återställandet af vårt lands integritet oc derföre kompletterande af den ännu ofullständiga landtdagen. Vi vilja 3) tillfredsställa de främmande nationaliteternas alla rättvisa och billiga fordringar och derföre 4) diplomatice inhemta deras rättvisa och billiga anspråk, pröfva dem noga och formulera dem i vårt lands grundlag; vi vilja vidare 5) återställa och betrygga vårtlands sjelfständighet och oberoende, icke blott på den 1847 bestående statsrättsliga grundvalen, utan 6) på grundvalen af 1848 års konstitution med en oberoende ungersk ansvarig ministere. Derföre 7) reservera vi 0ss enhälligt mot hvarje regeringshandling, som ej är kontrasignerad af den ansvariga ungerska ministåren. 8) Vi vilja alla taga den pragmatiska sanktionen till utgångspunkt och fordra erkännandet af dess giltighet såsom ett ömsesidigt fördrag. 9) Vi vilja öfverlägga om tronombytesfrågan, hvars handlingar också ligga på landidagens bord. 10) Vi vilja sörja för medlen att betrygga kontinuiteten af vårt konstitutionella lif. och omöjliggöra dess afbrytande, och dertill 11) hålla vi inauguraldiplomet och kröninoseden för ett lika ändamålsenligt som lagligt medel och sålunda vilja vi slutligen 12) att åter den förste ungraren skall vara tkonungen.? Sålunda vilja vi icke 1) riksrådet, icke 2) tvinga det ungerska språket på dem, som ej förstå ungerska; icke 3) vara mindre liberala än den österrikiska styrelsen och icke utestänga någon för hans religions skull utom författningens ringmurar; vi vilja 4) hvarken statsbankrutt eller undandraga oss vår indel i statsskulden. Vi vilja 5) icke lemna några garantier för vår konstitutionella tillvårt oberoende ur våra händer. t eller ståtd mot 1848 en 1847 elHH uppe vilja. O ersättningen för tolf å på ej heller 11) gitva ri nen något älle att förlänga vårt lidande. Slutligen 12) vilja vi icke låta våra passioner förleda oss, utan värdigt motsvara vårt stora ansvar, ———