Aftonbladet – 27 april 1861, sida 2

reslaget, utan inskränkning till endast sådane, som af enskilda bankerna utstölas, lärer han hafva förbisett den omsländigheten, att man med postremissvexel från landsorten i dagligt tal aliid f K vexel utfärdad af bank eller bankafdelning i landsorten. Åberopandet af kongl. kungörelsen den 14 Januari 1824 samt kongl. brefvet den 26 Juli 1856 torde här destomindre vara på n plats, som nämnde kungörelse icke hk kunna hindra Kongl. Ma ständer besluta att staten skall begagna sig af postremissvexlar samt revisorerne i allt 1 ingalunda begärt, alt deras förslag skall genast gå i verkstäl ghet, utan endast antydt hära de trott sig finna att de öfverklagade olägenheterna skulle kunna förekommas samt hemställt att rikets ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af åtgärder för ändamålets vinnande. Insändaren förklarar slutligen, att såväl statskontorets president, som dess samtlige 1cdamöter dela statskommissarien Kocks åsigt om gagneligheten deraf att statskontoret inge en mera utvidgad verkningskrets me hänseende till statens inkomster och utgi ter, men förmenar att ett dylikt förslag ic blilvit af revisorerne framstäldt, ?ty frå om uppförande å riksstaten af en del extra anslag, i ändamål att dessa skulle från statskontoret omedelbart utgå, är, efter insändarens förmenande, en helt annan fråga än den om öfverflyttning från riksgäldskontoret till statskontoret af det förra verkets -H ganden, med undantag af bestyret med st tens gäld. Insändaren borde dock inse att, om man i en fråga af denna. besk salfenhet icke genast kan komma till målet, så skulle dock den af revisorerne föreslagna åtgö utgöra en ganska god början för vinnande af ett sådant mål.