Aftonbladet – 25 april 1861, sida 2

na församling i Medelpad skyddas och gömmes undan kronobetjeningens efterspaningar: Sistlidne måndag den 8 dennes: företog ja mig ånyo på gifven anledning en resavtill Sätter. na, för att göra ett nytt försök att gripa förrymde Jakob Söderberg, om hvars gömställejag; hade ett litet.spår, Anländ-till:Flatåby dch I närheten: af-torparen Johan, Hamrniarbergs; gård observerades jag-och mina biträden af Hammarbergs-huästru, som kom ifrån. deras: bi gesiuga föratt gåin i-mangårdsbyggningen;. Sås snart hon igenkänt: mig, skyndade hon : åter: tillbaka ini bryggstugan; omedelbarligen hvarefter Jakob Söderberg kom springande. ut derifrån och stälde kosan åt det derofvanför belägna skogbeväxta: berget, dit han förföljdes,af oss. Så länge skaren bar, förföljdes han; men som han. hade; ett stort försprång, och sedan. vi. ofta förlorat spåren efter honom samt skaren blifvit af-solens inverkan mycket lös, så att: vi ofta. nedsjönke ända till ee i den jer snön, nödgades: vi slutligen upphöra med förföljandet; synnerligast: som han fått tillfälle att tåga tillsiäa skidor, hvilka han haft förvarade under: en stor Srån på berget. Vid återvändandet till byn upptäckte vi det ställe. på berget; der han haftsåväl skidorna: förvarade, som. ock sjelf beredt. sig, eft gömställe i. nödfall. Under några: lummiga granar, hade: han beredt sig en bädd på granris.af en mar drass, en dunkudde och en präktig, färskinnsfäll, hvilka af oss togos i förvar. Som det-är ytterst svårt för mig ensam att uppspåra ett enda af hans gömställen hos såväl bönder som torpare i Sättna, hvilka nu omhulda honom såsom en kär anförvandt, och söms på senaretiderflera fänger inträffat, att personer, som färdats efter — andsvägen genom Sättna, blifvit af i karlår med hägg och jr Hang gr och illa slagne, hvilket kan bestyrkas af flere trovärdige persoher, som varit nog, olyckliga, att. falla i händerna på dessa nidingar, så nödgas jag härmed anmäla att jag ensam icke numera förmår att. upprätthålla ordhingen ifiomSättna socker der folket-isållmänlet är Mycket vildsint deh-demöraliseradt, samt-tillika-i störste. ödmjukhet anhålla, att. konungens : befallningshafvande ville gå i författning derom, att.särskild polisbevakming blefve dit förordnad eller ock, hvilket skulle medföra önskadt resultat, en trappstyrker der förlagd intill dess: rymmaren -blefve utlemnäd och församlingen visade sig benägen att återgå till ordmingsoch laglydnad; I Från: predikstolen. i, berörde -socken; har jag. medelst kungörelse, utlofyat en belöning a rdr rmt till den, somgifver mig. tillförlitlig ;anvisning, hvarest, Söderberg. vistas; eller: som, gr per och utlemnar honom till mig; men icke det ed gång har kunnat locka någon: ätt gripa Södårberg, hvilken de nu källa Horn PerX, vAfvenledes:-har jag tillhållitsockennämdenarnt ned: verka till Söderbergs upptäckände öchgripandey men förgäfves, ty ingen . vill eller. önskar hänhs gripande. Ef och annan rättänkande; sopt väl skulle vilja samverka med mig, vägar det ieke, af fruktan för de öfriges hötelser att i så fall utkräfva hämd på den eller dem, som-skulle håfva lust att röja Söderbergs vistelseort. Fillståndet i moraliskt, hänseende är inom beälde socken således högst beklagansvärdt, och sättes ej en dämm derför snart, så kän det hända att man snart får höra taläs om gröfre brotts föröfvande derstädes.: SS På samma gång man måste lifligt beklaga tillvaron bland-en hel församlings-befolkning af en sådan förvirring i rättsbegreppen som den, Hyilken, att dömt af ofvanstäende rappört, synes. vara rådande hostolketi Sättna, måste man. dock: högligen betvifla-lämpligheten af länsmannens förslag att genom militäriska åtgärder söka tviäga folket att afstår, från att: egna. sings sympatier åt förs brytaren. Moraliska medel äro säkerligen de endasom pådetta. fält. äro. varaktigt verksamma, och det kan ej. slå: felt att om preÅsterskapet fullgör sin skyldighet; att re ett fogligt sätt upplysa folket om hvad derås. frid tillhör, en bättre andä i detta Hänseende: skall göra sig. gällande, bland: detsamma: —— — En bastant blundert i K. Maj:ts nådiga Pullstadga af. den 7 Dee: 1860: har i dessa dagar blifvit upptäckt, sedan den ber fännits. föranleda betänklig skada. för traTÅ fikerande. Då ängfartyget Norden: för första gången ij år ankom från Stockholm till Norrköping, T medförande allehanda -varor; anhöll tullkamTmaren de bland dem befmtliga: inhemska Ttobaksfabrikater, emedan de icke voro. åt: följda. af förpassning, under tillkännagifvande att godset ej skulle blifva åt mottagaren utlemnadt förrän till tullkassån i böter erlagts två rocent af. varans: värde; hvarförutan ångfurtygets befälhafvare skulle pliktar 15 rdr för att han saknade förpassving. Denna. tullkammarens åtgärd var föran ledd af lydelsen: af: 6876 i ofvanbemälte; nyss utfärdade tullstadga. Den genom nya tullstadgan uppaskda förfpassningsstadgan af 1843 frikallade: ångTfartyg, som gå inrikes. orter emellan ock derunder icke. anlöpa utrikes ort, äfven då Tsaltsjö befares, från: förpassningsskyldighet, ej blott för fartyget, utan äfven för deriinTlastade. varor, med undantag af vissa. utländska ipartier utöfver bestämda minimiI dvantiteter. Den nya tullstadgan undäntager också T från den allmänna. regeln: att. fartyg och last skola förses med: förpassning; bland: annat ångfartyg, hvilka gå mellan särskilda FT kustorter, då dervid. icke någon utländsk. Ort tillika anlöpes: Men från denna befrielse för ångfartyg från förpassningsskyldighet undantager. nya tullstadgansvissa varor, i partier utöfver-bestämda minimiqvantiteter, ock detta antingen de äro inom eller utom landet tillverkade. Det heter nemligen: Dessa-undantagsbeTstämmelser må dock ej gälla med ORON Tull nedan uppräknade varor utöfver följande I qvantiteter: Kate 100 skålp., socker och fabrikater deraf tillsammans: 200 skålp., to: bak och fäbrikater deraf tillsammans 100 skålp.,. vin. . alla, slag, tillsammans. 30, kandor: eller: 200 skålp:-m: m: Enär den nya tullstadgan i allmänhet af: ser att bereda lättnader åt handeld och sjö farten och: för öfrigt fråga. om införande. at: förpassningsskyldighet för inhemska tabris kater, som. med. ångbåtar försändas, icke varit ifrågasatt, låter det icke tänka, sig. att; lagstiftarens. mening, varit: den; som. i,63:4 af tullstadgän hu finnes uttryckt; utan: mås Fa An FS RTISÄR CALA JA a IRS