Aftonbladet – 24 april 1861, sida 2

för mig, när de tappat en blick på dig: Min hand faller som ett städ, när den faller i näfrättskamp.? ÅA Ingen, och minst jag, tviflar på hvad du år för. Men icke får du visa prof dT det 1 qväll! Vid den här stranden går det alltid anständigt, när vi ha samqvämsmöten... men ts ... här smyger någon bakom oss .. kors, hvem är det ....Det är en så underligt klädd gammal qvinna — känner du henne? När har hon kommit hit??? Hvad vill du? frågade med hög och stormäktig ton vadkungen, hvilken alltid ansåg sig som sjelfskritven ordförande. ?Hvad gör du här, och hvarifrån kommer du ?t Åh, jag tänkte att på denna stranden skulle vara något att förtjena. Jag kom hit jag som andra. Blåser icke vindflöjeln i dag från sunnan, i morgon från nordah? Ingen trodde jag här skulle fråga hvarifrån en kom, och hängen skulle stå sig slätt, om den lagen utgafs att ingen finge bo på kusten, som icke kunde göra reda för sig.? 4Du talar ett dristeligt tal till en, som icke är mycket van att höra sådant, och den ton, du brukar, är än dristigare än orden. Men qvinnfolk, helst i den ålder du måtte ha, efter du bultat så väl in dig, gå fria från min vrede ... Du förefaller bra gammal ill att arbeta.? En menniska?, svarade den gamla qvinnan, kan arbeta på olika sätt. Mittarbete består i att berätta sågor och sjunga gamla besynnerliga visor vid spikharmonikan. till andra menniskors nöje och glädje. Dessuom lagar jag kläder, går ärenden och spår både kort, kaffe och fänder. Aha, sade Jörgen med en lätt brytning rösten, ?du är kanske finngumma ?? Jag är den jag är, och min röst bryter vå det tungom let, jag tillhör ... Vill kanske