Aftonbladet – 22 april 1861, sida 2

sjelf utgjorde en lång och dyster mellanakt under sillens aflägsnande, blef slutligen det, att trangrumset hvarken bidragit eller kunnat bidraga till det onda, man påbördade det, något som äfven synes bestyrkas af det förhållande att sillen snart nog i oändlighet förökade sig. Det var således under det fisket stod i sin audra högsta florerihg, mellan 1786 och 1799, då både premierna, Grönlandskompaniet och trangrumsprocessen gått till hvila, som min far? anslöt sig till;den stora falangen af fiskeriegare och fiskerihandlare i skärgården. 3. Vadkonungen. Det var i trakten af Fiskebäckskil som min far började sina operationer och uppbyggde sina salterier och trankokerier; och i val af bokhållare, som var det vigtigaste vid dessa transaktioner, gynnade honom lyckan. Ty ehuru båda dessa män, herrar iedrichsen och Dittmer, sedermera blefvo egna behållna handlande, den förre på stranden invid Fiskebäckskil, den senare iStrömstad, blefvo de det ingalunda på sin patrons bekostnad. Lefva och låta lefva!S var deras valspråk, men sådan var också deras principals, och detta till den höjd att folket, som för stod sig på den stränge husbondens blödiga sinne, så starkt lade an på detta att herrar bokhållare mer än en gång gjorde honom uppmärksam på att han icke alls tog sin fördel till ögonmärke. : : Men hvad helst köpmannen Rutger Smith än tålde, aldrig var det anmärkningar af underlydande. Dock skulle han lika litet ha tålt sådana af förmän, ifallj han haft dylika, N