Aftonbladet – 19 april 1861, sida 3

J.mänheten, som har att hålla sig-endast til resultaterna, icke lärer; förmås -att.tro at det. är fördelaktigare om dessa blifvit ävä gabragta at någon, hvars lynne har benä enhet att jäsa öfver, än i fall de är rukten af en human ledning, torde hon näppe ligen finna denna förklaring alldeles tillfy! lestgörande, särdeles som affischartikeln: betraktelser, i afseende på hvem som ha skulden ifall hr Lachner nu finner ssig hel oförmodadt på bar backe, icke vittna om särdeles stor grannlagenhetskänsla hos ve derbörande. Det heter der att börja med: Om förebråelser härvidlag borde drabba nå on, så vore det i främsta rummet den förre direktören, som så apropos engagerar hr Lach: ner utan att vid sin afgång från styrelsen ha försäkrat honom stadig plat: genom kontrakt eller förord. Men lika lättsinnigt som han en: rela honom, lika lättsinnigt lemnade han onom i sticket. Skall en ny direktör nödvändigt vara belåten med hvad en föregående ar rangerat!?4 För den stora allmänheten, som icke följt tidningen CAffischens verksamhet, bör nämnas, att det anförda läses i samma blad. som med anledning af de anmärkningar son hade varit riktade mot hr Cavallii förvaltning, ordat mycket och med helig fasa or smädelser o. s. vy. För närvarande, då hr Cavallius befinner sig några hundra mi härifrån och då det gäller att rättfärdiga et tillgörande af den nuvarande direktören, fv är det med ens slut med pieteten mot hr C. och förf. i SAffischen kastar sig in på d så högt fördömda smädelsernast områd med en virtuositet, af hvilken man frestugifva dem rätt som påstå att han icke sak nar föregående öfning i konsten. Men v anföra ytterligare ur Affischen: 4Den andra förebråelsen har hr Lachner tro ligen att göra sig sjelf. Huru kan man vara si glömsk emot sig sjelf — då man beger sig tili en sådan post, så långt ifrån sitt fädernesland — och då man lyckligen afslutat sitt profår — ät: endast tro på halfqväden visa eller löften ocl: icke försäkra sig om det kontrakt, som binde; till den åstundade tiden ?4 När härtill kommer åtskilligt tal om de: välvilliga direktionens4 medlidande med h Lachner, om hvad den ännu en gång väl villiga direktionen ämnat göra för honom. samt en förnumstig förebråelse mot hr L för det han icke, för att Srädda hedern sak, vändt saken så att det varit han sjel som begärt afsked, så har man ett unge färligt begrepp om det sätt, hvarpå teater direktionens organ uppträdt i denna fråga. Till slut får man en antydan att direktio nen, ifrande för inhemsk konst, har för al: sigt att nämna till kapellmästare någon a de dertill berättigade svenskarX. En såda åtgärd skulle otvifvelaktigt helsas med lil ligt bifall, då enhvar med tillfredsställels ser när befattningar inom landetskunna be sättas med kompetenta personer bland lan dets egna söner. Direktionen skulle härvit handla efter en grundsats, hvilken bör til lämpas så ofta någon plats blir vakant. Me ingen rättänkande lärer medgifva, att man för att få tillfälle bortgifva en plats åt ei svensk, bör derifrån allägsna en utländning. om denne blifvit fästad vid platsen och i värdig att å densamma bibehållas. De Erstår att öfvertyga allmänheten att dett: sednare icke varit fallet med hr Lachner, så framt eljest det icke är direktionen likgiltig: om den allmänna meningen anser henne lit handlat orättvist och på ett för nationalkän lan sårande sätt.