Aftonbladet – 18 april 1861, sida 2

Några onödiga belysningar rörande dansk-tyska frågan. I; Vi nämnde i slutet af vår förra artikel att et är ett misstag af insändaren, då han tror tt Posttidningen uti en halfofficiel förklaing skulle ha tillkännagifvit, att den af Cen vensk i tidskriften Hjemme og Ude lem. ade framställningen om underhandlingar, om 1857 egt rum mellan svenska och danka kabinetterna, vore uppdiktad. Hvad om föranledt den ärade insändaren eller ågon hans sagesman att härutinnan missninna sig är utan tvifvel den omständigheen, att det ministeriella danska Dagbladet : rid ett tillfälle skrutit deröfver, att Posttidvingen, utan att för egen del yttra ett enda ord om saken, aftryckt en artikel i Dag,ladet, söm var riktad emot den nämnda uf Cen: svensk gjorda: framställningen: I örbigående förtjenar här anmärkas, att den ministeriella penna, som i Dagbladet -upprädt med så mycken skärpa och ovilja mot le ifrågavarande .revelationerna, i sjelfva verket råkat helt oförhappandes ge en ganska märklig bekräftelse åt desamma, genom att med uttryck af harm och ovilja mot bavon Blixen-Finecke yttra, att författaren till framställningen synbärligen kunnat disponera öfver den kännedom nämnde baron kunnat samla genom att under: den tid han var utrikesminister taga afskrifter af handlingar i utrikesministåren. Åtskilligt äf hvad som sedermera kommit i dagen, har på det klaraste visat, att en svensk?-varit särdeles väl underrättad; den af honom lemnade detaljerade : beskrifningen på det helstatsförslag, som at Hallska ministeren förlidet år underhand blef framstäldt i Berlin och dess motivering öfverensstämmer mycket noggrannt med det helstatsförslag, som ministeren sedermera framlagt i-Itzehoe;och de ministeriella pennorna ha vid dess förordande begagnat alldeles samma uttryck, med hvilka Hall då sökte insinuera detsamma hos det preussiska kabinettet. Det är ett ganska väsentligt misstag, då insändaren tror att amtmannen Orla Lehmann mer än någon annan representerar det ungdomliga elementet? hos danska:folket. Sedan Mars 1848 ha tretton år förflutit ochdenna tidrymd har åstadkommit många långt större förändringar än den, för öfrigt ganska enkla och lätt förklarliga, som inträffat med Orla Lehmann. Denne: talangfulle och varmhjertade man blef, efter att en kort tid 1848 ha varit minister, utnämnd till: amtman uti Veile.Då tyska förbundsarmn år 1849 för andra gången ryckte in uti Jylland blef Orla Lehmann, som vid den tiden tillika var djupt nedtryckt .genöm svåra personliga sorger: och förluster, som drabbat honom; gripen af fienden och börtförd såsom fånge till Holstein. : Denna tids bedröfvelse och trångmål inverkade så på hans sinne; att han förlorade all lust att befatta sig med politiken. Då ban efter vapenstilleståndet återkom till sitt amt beslöt han att uteslutande egna sig åt och söka sin rö och tillfredsställelse i sträfvandet att bli en duglig, verksam och omtyckt amtman, hvilket också lyckats uti en utomordentlig grad. Under en följd af år afböjde han alla försök att förmå honom att deltaga i det politiska lifvet, undanböjde kandidaturer till riksdagsmannaval och har aldrig velat ifrågakomma vid nya minister-kombinationer. Han har fortfarande varit och här endast velat vara amtman, och då han under de: allrasenaste åren låtit förmå sig attmottaga. val till landsthinget; har han vid sitt uppträdande derstädes alltid bevarat karakteren af amtman. . Det understöd han genom ett yttrande vid ett landtbruksmöte lemnade, torde sålunda näppeligen ha den vigt och betydelse, som insändaren velat tillägga detsamma, utan att man dervid på ringaste sätt söker förringa det redbara och aktningsvärda i Orla Lehmanns personlighet. Ham anser sig icke kunna annat än understödja. den nuvarande ministåren, då man i annat. fall kunde fordra, att han sjelf skulle fram-stå såsom ledare för en mera energisk politik och då han måhända icke heller kan uppge några andra personer, som vore E en gång vuxna och villiga att åtaga sig det i sanning föga afundsvärda värfvet att stå vid det danska statsskeppets roder i dessa tider. Det är denna: personalfråga, som spelar en så väsentlig roll vid bedömandet i Danmark af den närvarande ministerens politik. Man har svårt att finna några personer med en Fortid4; som skulle kunna komma ifråga och ville åtåga sig att bilda en ministeör, mera oberoende och deciderad:i förs hållande till de helstatliga framtidsintressen, som göra sig gällande vid småhofven i Kös -penhamn, dessa samma hof, från hvilka biORDETS SA VESTRE SE ERETER ET TI 0 — ERROR AA an Yo Ret Akta MAR AN