Aftonbladet – 13 april 1861, sida 2

Article Image
uldrahelst som den tid, hvilken åtgått för let misslyckade framträngandet på Roslags-, vägen och för öfvergången till Upsalavägen;: varit mer än tillräcklig att medgifva nödiga örstärkningars ankomst från landsorten. Någon fara från Westeråsvägen kan svårigen uppstå. Milen räcker der visserligen inda till Barkarby gästgifvaregård; men nå;ra hållbara positioner finnas icke der: Den förnämsta. faran för en öfverrumping af hufvudstaden ligger deri, om fienden ngar till Erstavik eller genom Baggensfjärlen söker landsätta sina trupper vid Bo och Södra Stäket. Landstiger han derstädes på: Wermdölandet, så torde positionen vid Skuru:-bro, som ligger 3, mil utom Danvikstull; lägga oöfvervinneliga hindef i vägen för vidare framträngande. Men landstigtr han vid Erstavik och söker öfver näset vid Kolbotten : framtränga till Stockholm, så kan man visserligen hinna besätta detta pass, som blott ligger en half mil utanför tullen; men något längre försvar torde. ej. blifva möjligt, emedan den södra stranden här beherrskar den norra. Sedan finnes på denna väg ingen vidare position förr än vid Dockan (näset mellan Hammarby-sjön och Svindelsvik), men denna position torde. med skäl kunna betraktas såsom ointaglig. Stora svårigheter erbjuda sig för fienden, om han från Erstavik öfver Nacka försöker uppnå staden; terrängen är der särdelesbruten, och såväl vid Källtorp, som vid Nacka, kan ihärdigt motstånd göras. Skulle fienden deremot från Erstavik söka framtränga på vägen öfver Skarpneck till Skans tull, så ligger den enda derstädes hållbara positionen, mellan Älta-sjön och Flatsjöm blott tre fjerdedels mil utanför tullen. Landstiger fienden vid Dalarö, ,som dock är mindre troligt, och söker framträn: ga till-Skanstull, så ligger den förnämstå ag på denna väg — näset mellan refviken och Magelungen vid Försen — likaledes, blott tre fjerdedels mil. utom tullen. TI alla de ofvan upprepade fallen kan det sista verksamma motståndet göras straxt utanför Skanstull i ställningen bakom den dalgång, som sträcker sig från Ärsta, öfver Enskede, Blåsut och Nytorp tilvLillå Sickla. Landstiger fienden vid Södertelje; så ligger den ganska goda positionen vid Fittja ungefär på halfva vägen samt helt obetyd ligt. öfver en mil utanför Horns tull. Men forceras demna position, så finnes sedan på denna .vägvingen annan något så när hållbar, än vid sjelfva tullen. Man gör då bäst i att rifva Liljeholmsbron samt med försvarsstyrkan, intaga ställning dels på hitsidan, deis bakom dalgången mellan Årsta och Enskede, RA Alla de ofvannämnde. positionerna äro tillräckligt starka, för att en mindre styrka skall kunna uppehålla en, vidå öfverlägsen; isynnerhet om de på förhand medelst förskansningar-eller förhuggningar blifvit inrättade till försvar. Alla ligga de inom en mil utanför Stockholms tullar, eller just på ränsen af detta område. a Då Stockholm under ett löpande krig med den östra grannen ständigt är utsatt för faran af ett öfverfall, bör staden aldrig. lemnas utan tillräckligt, antal försvarare, och försvarsstyrkan måste der, liksom vid rikets öfriga kuststäder . åt öster, vara stationär. Funnes icke skarpskyttekåren, så måste alltid ett motsvarande antal: af sjelfva armen derstädes våra förlagd. Men ju större skarpskyttekåren blir, desto större styrka af-armån kan användas på andra, för tillfället måhända vigtigare punkter. fr rr nn

13 april 1861, sida 2

Thumbnail