Aftonbladet – 13 april 1861, sida 2

örvissade om att jag aldrig skall bedraga dem. Men landet har mycket orätt i att förlita sig uteslutande på en enda man. Det måste först och främst ha förtroende till sig sjelf och icke föreställa sig att, om örsynen velat utse.en man, en ringa man som jag, ait kunna verka något godt, det. ju icke finnas ännu många andra, som före må uträtta lika mycket som jag, och än mera. Velen då en gång för allayatt ibland: lessastappra; som följt mig, kunnen I träffa iundrade 4 stånd att. fullt? ersätta mig, i händelse I-skulle föridra Hig. Vi ärd jla dödliga, och i hvilken stund som helst kan en. fiendtlig kula ta bort mi;. Betänken då, att vi ej voro mer, än inalles 1000 man, då. vi. började vårt. befrielseyerk,-men att innan kört. tusentals skyndadeatt.sluta sig till oss. Och vid, det första kallelseropet; skolen I, äfven nu få se 10,000, 30,000, 100,000--samlas, ochså -vidare? stigande förhållande; varen öftertygåde derom: Vårt tappra Italiens väl har städse utgjort. mitt lifs hufvadsakliga mål. Jag förgäter icke elt ögonblick att vi jemt lefva i ett krigstillstånd. Stridens timma kan vara nära, och. hvad. mig angär, så ville jag hellre att den slöge i dag än i morgon. Flera b de -persöner, som: bilda parlamentet; emo: svara illa nationens väntan och Ng vart och nationen ligger i folket. Och folket: är i allmänhet öfverallt godt, i Marsala 1likaväl som iTurin. Nationen fruktar ingenting, och har ej heller någonting att frukta ;och Italiens fiender; :demå Du kirigt ma frånHöger eller venster, borde besinna. sig på saken. Det må låta illaivisst folks öroh; men-visst är att nationen-är-så kompakt som den bör, vara, och verlden vet. hvad man kan vända af ett förehadt och. endrägtigtItalien; — Viha blifvit my misshandlade. Man har velat uppstä verklig skiljevägg. emellan den reguliera armån och: volontärerna, hvilka likväl, som I: veten, hafva slagits som Kjeltår. Man: hår. velat utså tvistefrön; man;har förstö det föreningsverk, som: Vi börjat uppföra nan har velat: itudela tvenne -elementer, hvilka likväl båda under nuvarande för: hållanden äro så dyrbara öch sånödvändiga. Men låtom oss ej tala härom, låtom, oss. ej sysselsätta oss härmed! Dylikt hör dessa slags orenlighe!er, som-man-af aktning för sig. sjelf undviker att vidröra, och hvilka med-änöt större skäl ej: kunna ned? suddla Italiens heliga sak. j RA Lålom oss aldrig förgäta att Italien är skyldigt Victor Emanuel en djup och evig erkänsla... Vi böra alltid komma ihåg att det är-han; som-varit-den fana; under hvilken vi alla samlat oss, och med hvilken vi kunnat göra allt hvad som brifvit gjördt! Det är tyvärr mer än sant, att han nu inandas :n dålig luft, men. felet ligger.hos. den förskämda atmosfer, hvaraf han är omgifven. Vi böra. derför hoppas att han snart skall, befria sig. derifrån. och. in-7 träda på en god väg... Hanchar gjort myct: ket, det är sannt; men det är lika sant, alt -han. ej gjort allt det godå han, kunnat; göra. Mun kan göra mer; må han. dåmed Gud göra det! a Varg T Jag har ytterligare tn sak att säga er; och som I börew vid er återkomst samvels-. grant meddelardem som sändter. Jag kan: ej nog efterlfyckligt lägga er den saken på hjertal; det är endrägt! Jag, är icke: uägonstelare; men jag ar ers attallt: hvad jag, säger kommer från hjärtat. Iver ten alla, att vår histöria icke har sin like, hos något folk på jorden... Msd-Rom och: med endrägten här Italien? värit stort-och mäktigt. Under medeltidensrepubliker der: emot, ehuru man visserligen då utförde stora. säker — ty det har alltid varit Italiens kallelse ratt utföra stora ting — föll landet under främ? mande ok, derlöre att: det var söndradt. Så snärt vi derföre blilva eniga, så skall man frukta oss, och man fruktar oss redan. De stora nationernas sylipalier ha, vi redan förvärfvat oss. Ännu en gång varen eniga, och vi:skola fåcett enigt ftalien!4