Aftonbladet – 11 april 1861, sida 2

reslår, äfven på goda skäl, att skogsstyrelsen skall delgifva jägeribetjeningen upplysande och ändamålsenliga skrifter och uppfinningar rörande förbättrade metoder till rofdjurens utödande och meddela närmare bestämmelser om dessa metoders användande — allt föreskrifter, som i instruktionsförslaget blifvit förbisedda. Till kategorien af uppenbart slurf torde vidare böra hänföras, att 1 förslaget, som likvisst underställts Kongl. Maj:ts pröfning, naturligtvis för att blifva stadfästadt, yrkas — ötöän all motiveringX, som kollegium ironiskt yttrar, sig i— : att-.skogsräkenskapsåret skall räknas, icke såsom nu är stadgadt till den 31 Maj, utan till en dag som icke finnes till — icke. ens i. gamla. stilens almanach — netnligen den 31 Jum. Till samma kategori får man äfven. hänföra, att i förslaget utelemnats vigtiga Ord såsom t. ex. i 22 1-mom. ordet årligent, i 25 1 mom. ordet Etjensteman och i 26 orden från tjenst, utom hvilka ord meningen blir ingen eller en annan än den man velat uttrycka. Huruvida det blott är slurf eller slurt och okunnighet i intim förening, kunna vi ej afgöra, när såsom i förslagets 29 stadgas, att sådana skogsstyrelsens beslut, genom ihvilka ansvar är vordet ålagdt; skola öfverklagas i justitie-stats-expeditionen i stället för i justitie-revisions-expeditionen — eller när såsom i 25 2 mom. ett så lydande stadgande föreslås: inträffar förnyad försummelse; eller är lelet af svårare beskaffenhet, förordnas laga åtalinför K. Maj:ts och rikets Svea hofrätt af den person som justitiekanslern uppå styrelsens anmälan -dertill utsert—-— )bvibeet stadgande innebär att det icke är justitiekansleren, som förordnar åtal, utan den person? som justitiekansleren på styrelsens anmälan dertill utsert — ehuru generaldirektörens mening, fastän illa uttryekt, naturligtvis varit den, att justitiekansleren uppå styrelsens anmälan. skulle förordna en person att utföra åtalet. Ofvän antyddes att K.: M:t kan till chef för skogsstyrelsen förordna hvilken person han för godt finner, fastän denne, såsom fallet --redan : varit, icke ådagalagt sig ega bepröfvad skicklighet och främelående förmåga. inom. skogshushållningens. område. Under dylikt förhållande är det af yttersta vigt att åmiänstone öfriga tjenstemän 1 skogsI SEDSEA grundliga skogsvetenskapliga studier. -Skogskomiten hade också enhälligt ansett, att för kompetens till erhållande af tjenst i skogsstyrelsen borde fordras att med godkända -kunskaper--hafva. tagit utgångsexamen vid skogsinstitutet. Det oafvisliga behofvet af att åtminstone en ledamot i Istyrelsen.seger forstliga insigter har. också generaldirektören redan faktiskt medgifvit; I det-att hån funnit sig icke kunna såsom ehef fungera, utan att vid sin sida hafva öfverjägmästaren Segerdahl, hvilken ock på särskild framställning blifvit anställd hos oftanämnde styrelse såsom biträde i skogsvetenskapligt hänseende?. . Men — oaktadt allt detta har: generaldirektören i sittuppgjorda instruktionsförslaäg ansett; att VAKEN sekreteråren eller BMOTaxOD, eller fiskalen, eller -åktuarien vid skogsstyrelsen övilkorligen behöfvavara i skögsvetenskapen bevandrade 5: endast af. de två föreslagna revisorerna anser generaldirektören böra fordras forstlig bildning. Dessa skola dock — märk väl! — icke vara: ledamöter af, utan blott underordnade tjenstemän uti styrelsen. Om nu generaldirektörens förslag skulle vinna framgång, kan den anomalien inträffa att hela den egentliga skogsstyrelsen består af personer, hvilkas insigter i densammas åligganden antingen äro alls inga eller inskränkta till dilettanteriet. Det är klart att kammarkollegium allvarligen opponerat sig mot ett så obetänksamt förslag, visat nödvändigheten af att tjenstemännen i skogsstyrelsen böra ega skogsvetenskaplig bildning, och fördenskull påyrkat att-de börachafva un-: dergåttexamen vid skogsinstitutet. Hvad nu är anfördt torde vara still. fyllestgörande för att åskådliggöra: det ifråMkr instruktionsförslagets underhaltiget. Vi beklaga högeligen att deti sitt närvarande bristfälliga skick fått skåda dagsljuset. Vi befara sannerligen att skogsstyrelsen går en gagnlös. framtid till mötes, då generaldirektör Ros icke ens tyckes hafva så pass omtanka att uti styrelsen. anställa personer med skogsvetenskaplig bildning, fastän denna ganska kostbara institutions hela verksamhet och framtida nytta deraf beror. Af en omständighet vill det dock synas som hade regeringen ändtligen ?fått ögonen upp?, som . man plär säga. Utom generaldirektörens och skögsstyrelsens biträde i skogsvetenskapligt hänseende?, öfverjägmästaren Segerdahl, har nemligen regeringen sett sig nödsakad förordna ännu ett biträde, öfverjägaren Sjögren, i och för uppgörande af förslag till instruktion för skogsstaten i lands: orterna — en åtgärd, som onekligen är ganska betydelsefull. Måtte det blott icke stanna dervid och vi framdeles undgå öbehaget att bevisa det äfven den vigtiga sekreterareplatsen icke blifvit tilldelad en man af bepröfvad skicklighet och framstående förmåga?: Uti en till K. Mi:lingifven skrift har egaren af Lindö säteri i Runtuna socken, Rönö häradroch Nyköpings län, A. J. Bromsy fört klagan deröfver, att sedan K. M:ts befallningshafvande i nämnda! län; hvarest Broms den ne ARA BR JRR EN i.