Aftonbladet – 10 april 1861, sida 2

Vi böra erinra om det till i morgon afton kl. 5 utlysta möte i De la Croix salong, till hvilket kommitterade för representalionsfrågans vidare behandling inbjudit dem af hufvudstadens invånare, som anse sin medborgerliga pligt fordra att understödja en representationsreform i syftning att införa samfälda val inom alla samhällets klasser, utan afseeende på stånd eller yrken, och hvilande på sådana grunder för valrätt och valbarhet, som de sednaste tidernas politiska utveckling inom vår verldsdel och anspråken på lagbunden frihet påkalla, för att för framtiden uppfylla vilkoren för allmän rätt i förening med allmän säkerhet. Det är naturligt, att hufvudstadens håll: ning i en fråga som denna är af icke ringa vigt, så väl med afseende på inflytandet af sjelfva den meningsyttring, som kan komma att afgifvas, som med hänseende till det föredöme, som hufvudstadens invånare dermed -gifva det öfriga landet: Det är sannt, att reformrörelsen längesedan antagit ett betydande omfång i landsorterna och att vid talrika möten i skiljda delar af riket detlifligaste intresse för reformsaken gifvit sig tillkänna; men det är otvifvelaktigt, att på många orter rörelsen skall taga sin början först med den inträdande mildare årstiden, som underlättar samfärdseln mellan aflägse från hvarandra boende medborgare. Hufvudstadens reformvänner inse lätteligen, att man på sådana orter skall egna mycken uppmärksamhet åt hvad som tillöres och beslutas i rikets mest betydande ommun, en kommun derjemte, som häft tillfälle att på närmaste håll följa verksamheten -inom den föråldrade och oefterrättliga representation, som landet för närvarande eger. Erinrar man sig derjemte, att det nuvarande representationssättet visserligen har högst få, om ens några öppna försvarare, men att likväl hvarje försök att åstadkomma en verklig och till något båtande förändring, städse möter talrika mer eller mindre maskerade motståndare, hvilka bjuda till att på omvägar och genom söndringsförsök förhindra dess gemomförande, så är det af så mycket större vigt, att de berkliga reformvännerna icke anse sin närvaro vid mötet öfverflödig. s