Aftonbladet – 8 april 1861, sida 3

så stor obetänksamhet, skulle sätta sig öfver menniskors prat. Hon hade redan ut satt sig för ringaktande tankar af sin egen tjenarinna; och det var svårt att veta om icke vida svårare följder kunde inträffa. En halt timma sednare voro vi åter på Md Min matmor uppehöll sig tvenne månader i London, öch intet bref från min husbonde afhördes under hela denna tid. ANDRA KAPITLET. Då de tvenne månaderna voro till ända återvände vi till Darrock Hall. Ingen hade derstädes under vår bortovaro hört det rindgaste om mr James Smith och hans skonert. Ännu sex långsamma veckor förgingo; och under denna tid inträffade blott en enda händelse. hvilken gjorde något afbrott i eåformigheten af det lif vi nu förde på detta ensliga ställe. En morgon kom Josefine ned från min matmors våning, alldeles likblek i ansigtet, utom på ett ställe på ena kindbenet, der ett eldrödt märke syntes. Jag var inne i köket då hon kom dit, och frågade hvad som händt henne. i Hvad som händt mig!4 utropade hon med gäll röst på sin brutna engelska. 4Begagna era ögon, om ni behagar, och betrakta mitt kindben. Har ni varit så länge i er matmors tjenst, och inte ännu lärt er att känna igen märket elter hennes hand? Jag begrep icke hvad hon menade, men hon förklarade sig snart tydligare. Min matmor, hvars lynne lidit mycket genom de sorger och förödmjukelser hon genomgålt. hade denna morgon varit mera nedstämd än vanligt, och hade på hennes kammar jungfrus fråga huru hon sofvit, med ovanlig otålighet beklagat sig ötver det enformiga, ledsamma lif hon förde. Josefine hade, för att muntra henne, varit nog näsvis alt komma fram med något opassande skämt hänsyftande på mr Meeke, hvaröfver min matmor blilvit till den grad retad al! hon i ögonblicket tilldelat henne en duktig