Aftonbladet – 8 april 1861, sida 3

t och med Paris. Grefve Cieszkowski ha rest till förra stället och grefve Bninski ha besökt det sednare samt haft företräde ho -: Napoleon. än tysk tidning beklagar sig öfver dess: ,; förargliga polackar i Posen. De hafvaisi till representanthuset ingifna motion om ut tvidgande af polska språkets rättigheter t Posen begagnat alldeles samma ord son preussiska utrikesministern använde i del v memoir, deri han yrkade enahanda rättig: -i heter för tyska språket i Slesvig. Polac i karne ha blott utbytt ordet Slesvig mo Posen. ; 1 En af de mest spridda Berlinertidningarne helt och hållet fördömande den polska na -Itionalitetsrörelsen, säger bland annat: De är ej nog att Preussens ställning såsom stor I makt kräfver, det vi fordra af de i Preus gen bosatte polackarne att de skola foga sig ii det preussisk-tyska väsendet, utan sjelfvs tillståndet i Posen är så beskaffadt, att provinsen sedan : lång -tid ej mer kan kallas polsk. Derföre bör regeringen alldelesicke gifva efter för de s.k. nationalitetsanspråken, som vissa åt Warschau och Paris sneglande; mot Preussen fiendtliga ledare söka göra IT En -helt annan sak är hvad som sker i alla polska distrikter utom våra gränser. Detta vidkommer Preussen blott indirekte. Det kan hafva en förnuftig mening när man gör eftergifter åt polackarne i Warschau; men exemplet må icke följas hos :osB, för hvilka Posen är en oskiljaktig del af Preussen.4 — Det faller bjert i ögonen huru snörrätt detta räsonnemang rörande polackarnes rätt i Posen strider mot tyskarnes räsonnemang angående tyska nationalitetens rätt i Slesvig. Der skulle, en: ligt Berliner-tidningens egen lära, danska regeringen kunna med dubbel rätt fordra att tyskarne skulle blifva danskar. ÖSTERRIKE. Piemontesiska tidningen Opinione berättar att franska regeringen har begärt förklåringar af Österrike i anledning af dess trupprörelser i Venetien och truppsamlingarne vid gränsen mot Lombardiet. Härpå skall österrikiska kabinettet ha svarat att det ej har för afsigt att anfalla någon, men att det vill vara i stånd att afslå ett anfall af frivilliga; hvarjemte det lärer förklarat att det skulle anse ett infall af sådana i hvilket antal som helst för casus belli. Underrättelserna från Wien af den 31 Mars och -2 April visa att det lider till ett ministeroch systemombyte. Statsministern Schmerling kan omöjligen med sitt helstatssystem inpassa Ungerns sträfvande. efter en blött personal-union, och när kejsaren nu är färdig att göra eftergifter åt sistnämnde riktning, måste .hr Schmerling afgå. Baron Häbner är tillkallad från Venedig, som man tror, för att blifva hans efterträdare, så vida man kan komma öfverens med honom. Till regeringens många andra bekymmer sällar sig nu fruktan för den polska rörelsen i Gallizien,y hvilken Ryssland påstås underblåsa. Flera der utkommande tidningar ha undfått varningar för att de understödja denna rörelse och reta Polackarne mot regeringen. En åtgärd som väckt mycket uppseende är att kejsaren tillåtit allt i aktiv tjenst varande reservmanskap, hvars bevärmgsskyl. dighet ej utlöper förrän: med nästkommande Juni månad, att redan nu afgå till sina hemorter. Åtgärden -är förmodligen föranledd af. penningebrist; vid förefallande behof kan reservmanskapet snart indragas till sina regementen igen. Ryktet om en landstigning af Garibaldister i Spitza vederlägges. Österrikiska och turkiska örlogsfartyg kryssa oupphörligt utanför Dolmatiska kusten för att hindra landsättningar. Regeringen har engagerat danske vice amiralen Dahlerup att mottaga ett högt befäl vid österrikiska flottan. De redan till Pesth ankomna landtdagsdeputerade ha vid enskilta konferenser beslutit att icke inställa sir, derest kejsaren vill öppna landtdagen i Ofen. Afven i Böhmen börjar den meningen blifva allmän, att landet ej bör skicka några ombud till helstatsriksdagen i Wien. Den ryktbare AST Joseph Staudigl har aflidit vid 54 års ålder a dårhuset i Wien, der hän varit sedan 1854. ITALIEN. : OpinioneXt tillkännagifver, att genom en från London ankommen depeseh, Tföranledd af tillkähnagifvandet -om konungariket Italiens -proklamerande,drottning: Victoria har låtit förklara; satt hon skall mottaga marliis dAzeglio såsom konungens at Italien sändebud. En dylik förklaring har äfven amkommit från Schweiz. on Gazzetta Uffiziale dItalia meddelar ett dekret för -ståthållarskapet uti Neapel; hvar: igenom de syditalienska provinserna indelas uti fyra departementer. : j Gazzetta d Italia berättar, att.en kol plott ;blifvit upptäkt uti Romagna: och Miodena, uti hvilken sydarmåns -afskedade ftivilliga lära hafva deltagit. . Komplotttn åsyftade att framkalla en strid med nde rikarne. Regeringen hade vidtagit sina försigtighetsmått för att hindra denna plans verkställighet. an