Aftonbladet – 3 april 1861, sida 3

Till Sverge har den arabiska bönan för modligen banat sig vä samtidigt med att den nådde till Danmark och Carl den elftes hof har då varit den första trängre krets, der kaffedrycken hos oss varit känd. Först i midten af 1700-talet synes den likväl ha blifvit allmännare härstädes. Ännu år 1730 fanns det icke något kaffehus i Stockholm; deremot voro der år 1758 icke mindre än 17 kaffekokareX, och redan från de första åren af 1750-talet finner man i äldre skrifter antydningar om att kaffet började få ett sådant insteg, att statsekonomerna blefvo betänkliga för följderna. En lärd upsaliensisk författare, docenten Trozelius skref i en disputation af 1751 (den eges på latin under titel: De obligatione civis ad emendandam oeconomiam), att liksom den asiatiska örten tå, som årligen drager så mycket pengar ur landet, kunde gerna planteras här hemma (!) eller i allt fall ersättas med inhemska plantor, såsom . veronica, linnea, 0. 8. v. så torde äfven kaffet, som nu i vår tid är en så oundgänglig dryck, förträffligt kunna beredas af välska bönor, boknötter, ekollon m. m. Till Skåne torde kaffet hafva blifvit infördt från Danmark till och med litet tidigare än det varit riktigt på moden i sjelfva Stockholm, och vi finna af en gammal anteckning i den bekanta Rönbeckska manuskriptsamlingen, att vid prosten Magnus Darins i Wramb och Bjuf egrafning år 1742 trakterades gästerna med kaffe; dock åtgick vid detta tillfälle till 60 personer endast — ett. skålpund bönor. I det hela taget kan man göra sig ett begrepp om måttligheten i kalledrickaude här i landet vid denna nämnda tidpunkt, då man af officiella statistiska källor erfar, att på 1740talet hela årliga importen af kaffe fälSvelge icke ens uppgick till 50,000 , medan den numera utgör ända till 15 millioner. Jag kommer här naturligt in på kaffets statistik i allmänhet. Det är icke -lätt, att här få några fullt noggranna och tillförlitliga data. Enligt Schoww (Naturskildringar) utgjorde Europas årliga behof af kåffe vid 1840-talets början 226 millioner , tnder det ännu blott 15 år törut samma verldsdel nöjde sig med 140 millioner. Härtill kommer Nordamerikas kaffebudget, omkring 37 millioner, alltså inalles: 263 millioner; men när man ännu härtill lägger allt hvad som åtgår i orienten, i norra Afrika och alla de delar af vår jord, der kaffet odlas och drickes på stället, antager Schouw, att hela produktionen gerna kan antagas, att belöpa sig ända till 200 millioner.Man bör härvid bemärka att kaffet, som kulturväxt, också på hundra år inkräktat allt större och större odlingsmarker i särskilta verldsdelar. Annu vid 1700-talets början hemtades ållt kaffe från Levanten; Aräbien, och först omkring år 1723 uppstod kaffeodling på Bätavia, dit holländska guvernören van Hoorn redan på 1690-talet hade låtit föra några ar från Mocca. År 1713 skickade man rån Batavia några kaffeträd till Amsterdam, hvarifrån åter ett exemplar år 1714 blef fördt till Paris som pråsent till Ludvig d. 14, och planteradt i XJardin des plantest. Den sällsynta växten förmerades i Paris genom frön och år 1720 förde Declieux tre af dessa späda plantor, enligt uppdrag af den bekante botanisten Jussieu, med sig till Martinique. Det berättas, att då under resan vattenbrist uppstod ombord, delade kapten Declieux troget med sig af sin vattenration åt sina små kaffebuskar, två gingo ut, men den tredje stod sig -och af denna enda telning skola samtliga kaffeträd i VestI indien och Brasilien härstamma: Från) Martinique utbreddes kaffeodlingen snart till . Domingo och de vestindiska öarna; till de franska öarna Bourbon och Isle de France hade kaffet redan 1718 blifvit fördt direkte från Arabien.: Vestindien utförer nu den slörsta mängden kaffe, öfver 100 millioner I årligen, derefter kommer Brasilien bch det öfriga Sydamerika med mellan: 60 och; 70 millioner, så Java och ändtligen Arabien, detta sistnämnda land med omkring 24 millioner . Den röl kaffet spelat och spelar på verldsmarknaden, är ofantlig. Endast skeppsfarten har denna handelsartikel att tacka för ett uppsving, som få andra varor beredt den: samma; och omätliga landsträckor hafva en kom för denna växt blifvit underkastade fn hvilka måhända eljest aldrig skulle blifvit uppsökta af kolonisten. Kaffets kulturhistoriska: betydning för sedernas förädlande, för samlifvet, man kan nästan säga för jemlikhetsprincipens utveckling, blef, som vi ofvan. sett, påaktad och erkänd redan i dess allra första tider här i Europa och ännu i dag kan det med rätta sägas, att kafeernas relativa antal till ölhusen och bränvinsutskänkningsställena är en ganska god måttstock för bedömelsen af den ståndpunkt af hyfsning och bildning, hvarpå den eller den af våra större städer befinner sig. BStriden om kaffedryckens hygieniska egenskaer synes för längesedan vara afgjord till fördel för den åsigt, hvilken Fontenelle uttalade, då han gjorde en kaffefördömare uppmärksam på, att kaffet, som Xgift betraktadt, åtminstone måste vara ett Syttersti långsamt verkandeX, enär han, Fontenelle, ou intill sina 80 år dagligen druckit det. Kaffet har sålunda gått segrande genom alla öden och vanskligheter, och det är endast med en axelryckning af medömkan man numera påminner sig, att en trångbröstad och narraktig statshushållningsteori en gång sträckt sitt KRK tyranni ända till en en artikel, hvilken borde anses lika välsignad, som himmelens uppfriskande dagg på de dufna blommorna, och att det funnits hos oss en period, då maktspråket Xkaffeförbud gjorde denna verldensvällust proskriberad och satte kaffeqvarn och brännare inom lås och bom, då blotta namnet var en fara och det arma nationalekonomiska offret måste undan polisens väderkorn. dölja sig i nattens TEM FRE RIP TR fö Or DER TA Se