Aftonbladet – 3 april 1861, sida 3

feerna åter i London ett högst betydligt och friare uppsving och deras inflytande på det offentliga li:vet och hela tidsutvecklingen gjorde sig nu allt mer och mer gällande, på samma gång det redan då bemärktes. och att de utlofvade en helsosam verkan pi den lägre befolkningens moralitet, genom att undantränga dryckenskapen och hyfsa sederna. De besöktaste kaffehusen voro utan tvifvel de, hvarest politiska talare uppträdde; det var den tidens klubbar eller, om man så heldre vill, ett nytt slags forum eller agora inomhus, hvars Demosthenes endast händelsevis buro peruk — detta var den mest påfallande skilnaden mellan förr och nu — samt stödde sin vältalighet på en enorm spanskrörskäpp: Men för öfrigt gåfvos der kafeer för alla möjliga kategorier; Macaulay (Engl. Hist. Del. 2, kap. 3) beskrifver ce fina, fashionabla kaffehusen vid S:t James park, hvarest det endast snusades och hvilkas gäster hufvudsakligen voro hufvudstadens sprättar i svarta eller linfärgade peruker (moden var tvefald) broderade rockar, kokett befransade pariserhandskar; på andra kafger röktes, och röktes förtvifladt, aldramest hos WillsX, ett kaffehus på stråket mellan Coventgarden och Bow Street, helgadt åt muserna, det vill säga, åt dåtidens litterära personligheter och hufvudstadens belespriter i allmänhet. Det var här Dryden bland andra epokens berömde litteratörer hade sitt egentliga och ständiga tillhåll, om vintern framför eldbrasan, om somtharen ute på balkongen, utdelande orakelspråk och bjudande snus kring laget. På Garraways kaf samlades vanligen stadens aånseddaste läkare och gåfvo här på bestämda timmar audiens åt yngre eskulaper, kirurger och apotekare. Det fanns för öfrigt särskilda ag ry gen kafeer, hvarest: man vid den rökande koppen afbandlade de stora frågorna om nådavalet och arfsynden, papistiska kaffehus, till och med specifikt judiska. Bland londonska kaffehus, i en något sednare tid mest besökta, var Buttons, hvarest Swift företrädesvis höll till jemte de berömda samtidiga författarne Addison, Pope, Congreve, m. fl. Ett af de äldsta kafeeri City, som ännu finnes qvar, är för öfrigt dets. k. Foms CoffehouseX, hvarest Garrick, den store skådespelaren, var daglig. gäst, liksom äfven poeten Chatterton på 1770 talet. Pariserkafernas historia har icke mindre, än de engelska kaffehusens, sina märkvärdiga blad. Vi hafva sett Caf Procope bryta en ny bana mot slutet af 1600talet; de gamla Ycaveawerna, der man fordom varit van att samlas om qvällen för att språka öfver dagens händelser, dessa verkliga Snobist, der de glada själarna Pi-. ron, Pannard, Coll på sin tid tillbragte sina trefligaste timmar vid en butelj mer eller mindre kastaliskt vin, voro numera för alltid hemfallna åt lömskan och föraktet. År 1718 grundlades den berömda Cafe de la Regence, der schackspelaren Philidor sedan vann så många lysande bataljer, der Rousseau någon gång sågs fundersamt dragande sina pjeser och i en sednare tid general Bonapart roade sig med att leka krig på detta schackbord, hvilket ännu i dag lörvaras som en helig relik på det nya kafeet af nämnda namn. Ca Procopes fortfor emellertid långt in i adertonde århundradet att vara älsklingsplatsen för den franska hufvudstadens litteratörer, namnligen encyklopedisterna, och Voltaire tillbrägte här ofta en timma af natten efter representatiornens slut på Theåtre Francais. För öfrigt var der Caf Foy4, under kejsaredömet den konstitutionella oppositionens centrum, Caf Lamblin, tCaf Corazza4; och hundrade andra. Den politiska roll de parisiska kafterna under vissa. epoker spelat, är tillräckligt känd; det har varit tider, då det franska folkets mäktiga röst låtit sig med mera eftertryck oeh verkan höra från kafeerna än både från parlamentet oeh i pressen, det har varit andra, då kafeerna endast haft sin betydelse genom tystnadens vältalighet, såsom under det första kejsardömet, och, om jag ej misstager mig, är förhållandet under det nya franska kejsardömet icke synnerligt annorlunda. I Tyskland. kom kaflet i allmännare vogue först mot slutet af 1600-talet. 1 Wien blef det först bekant efter turkarnes hotande besök 1683 och det första kaffehuset upprättades der kort derefter af den bekante Bruder Herz (polacken Kolschitzky), som erhöll privilegiet Still belöning för sin djerfva expedition genom det turkiska lägret; hans porträtt förvaras ännu alltid hos åldermannen för kaffehållarne i Wien. I Preussen kom bruket af kaffe först i svang efter sjuårakriget. Fredrik. den 2:dre gjorde kaffet till kronans monopol och inrättade Xstatskaffebrännerier, — en genialisk id, värdig Voltaires genialiske vän. Till norden trängde den nya drycken likaledes fram mot slutet at sjuttonde seklet. Ännu år 1662 var den visserligen i Danmark obekant, att döma af Bartholins Epist. Med.4; i samma författares skrift om den danska farmakopeen (1665) heter det blott, att kaffet fort har gripit omkring sig vid de europeiska hofven, ej just derför alt drycken är god, utan derför att det är något nytt, och af Sim. Paullis kuriösa skrift de abusu tabaci et herbe Theze, också 1665, skulle man tro, att kaffe, liksom tå, ännu då endast existerade på de danska gpolekemns Få: år derefter 1669 synes kaftet emellertid ha börjat gå i Danmark som vara, ehuru en underlig och sällsamt; Bording (tDansk Mercurius) yttrår härom: .. Man först til disse Nordens Lande Fornemmer noget Sart at föres over Strande, Man Sukkerlade, Thee, samt Kaffe kalder det. Ändtligen några tiotal inpå 1700-talet finner man hos Holberg flera bevis på att kaffedryeken då var i Danmark införd i