Aftonbladet – 30 mars 1861, sida 3

I franske civilingeniören Leon Duvoir, den man, I som på det fullkomligaste utbildat konsten Jatt på samma gång uppvärma och befrämja luftvexlingen i alla slags boningshus och andra byggnader. Det medel Duvoir valt för värmens spridning, nemligen omlopp af Hett vatten i slutna rör, var för öfrigt icke nytt; man Jeger till och med uråldriga vedermälen af ddess bruk; det hade i England vunnit vidsträckt tillämpning genom Perkins, och begagnats både 1 Köpenhamn och Stockholm); men öfverallt endast till uppvärmning. Så snart luftvexling äfven kom i fråga, tog man sin tillflykt till de vanliga antingen ofullkomliga eller eldfarliga tillställningarne med dragluckor eller kaloriferer. Det är följTaktligen hos Duvoir, som trefnaden och helsovården kommer att stå i förbindelse för den praktiskt lyckade föreningen af värmning och luftvexling genom ett så säkert och tillika så enkelt, varaktigt och jemförelsevis föga kostsamt medel, som varmvattenscirkulation. . Det är egentligen genom en riktigare afpassning af måtten på apparaterna och ett välberäknadt förverkligande af äldre ideer, som Duvoir hunnit så långt framom sina föregångare och lyckats utföra hvad de endast tänkt. Resultatet af hans mellankomst har kanhända ingenstädes varit underkastadt en så allvarsam pröfning, som på Konradsberg nu i vinter; men det har äfven der uthärdat profvet: under de kallaste dagarne kunde värman hållas uppe vid 18? hvar som helst i hela det stora husets salar och gallerier; och den skulle utan svårighet kunnat stegras ytterligare, om man så funnit lämpligt för ändamålet, hvilket egentligen var torkningen af takens gipsputs samt oljfärgen och limfärgen på dörrar, fönsterkarmar, panel och väggar. I en del lokaler pågå dessa arbeten ännu och lemna ett särskildt tillfäl!e att bedöma luftvexlingens fullkomlighet. Denna är sådan, att man ingenstädes märker a ånga af terpentin, linoljefernissa, fönsterkitt, draglim och dylikt, som annars låta känna sig så motbjudande i nya rum, äfven efter månaders sommartorkning vid öppna fönster. Fönstren här äro deremot noga stängda öfverallt: i de många rummen, så väl som i de långa promenadgallerierna; men ändå kännes luften så, som om de stodo vidöppna och genomfläktades af en frisk Augustivind. Men man varseblifver i alla dessa för patienterna bestämda lokaler intet tecken till någon eldstad. Istället ses, i symmetrisk anordning vid väggarne midtemot fönstren, inom rummen och i de 12 fot breda gallerierna, en mängd 4 fot höga och 2 fot i tvärmått vida cylindrar af jern, med genombrutna lock; och lägger man handen på dessa cylindrar eller håller den ofvanför locken, så känner man dem upphettade till omkring 609, eller likt en lagom varm kakelugn, men jemnvarma öfverallt, och genom locken utströmmar oupphörligt en frisk luft af samma temperatur. Från fönstren åter, ehuru ännu utan innanfönster och utan särskild tätning mellan karmar och bågar, kan man icke upptäcka minsta fläkt af kallt drag. Orsaken är att den kalla luftea inströmmar obehfndradt genom små gluggar, som finnas midt på väggarne, men ledes genom trätrummor under golfven och vidare genom de nyssnämnda cylindrarne, under hvilken färd hon hinner uppvärmas till: det ofvannämnda gradtalet, som hon har när hon slutligen strömmar in i rummet. Afven här är således drag; men ett drag om 60? värme i stället för möjligen 30 köld. I de af luften genomfarna trätrummorna befinnas nemligen äfven två jernrör, fyllda med hett vatten, och långsåt dem måste luften flyta, hvarvid hon småningom uppvärmes sjelf. Dessa rör leda sitt heta vatten genom de nyssnämnda cylindrarne, dem luften äfven nödgas genomströmma, hvarvid hennes uppvärmning blir fullständig. Hon tjenar i detta varma men rena skick till underhållandet af andedrägten hos rummens invånare och af lågan hos der brinnande ljus eller lampor, samt att i öfrigt upptaga alla de ångor och dunster, som der kunna alstras; men Hon blir naturligtvis med detsamma mer och mer förbrukad eller hvåd man kallar skämd. För denna till lif och trefnad otjenliga luft är utväg beredd genom öppningar vid rummens fotpanel : ett ständigt drag går derlutåt och leder den obrukbara luften genom särskilda trummor upp till.spridning i at: mosferen. genom de små ftornlika Tlyktor, som man ser på husets flyglar och som utgöra byggnadens enda synbara skorstenar. Den heta vattenströmmens lopp genom hvardera af de nyssnämnda värmecylin: drarne kan jemkas efter godtfinnande medelst en ventil i gallerigolfvet utanför hvarje rum; läkaren har härigenom i sin makt att efter invånarnes behof afpassa luftvärmen i rummen, men: utan att med detsamma skada luftvexlingen derstädes. Hela den härtill nödiga eldningen sker med koks, i två små uti källarvåningen anlagda ugnar, af samma rymlighet ungefär som vanliga kakelugnar, men så inrättade, att bränslet för hela dygnet kan: inläggas på en gång och elden sedan underhållas utan särskild tillsyn, på det sätt eldaren afpassat för dagen i mån af den yttre luftens temperatur. -En enda person hinner sålunda att sköta hela husets värmningsanstalter oci ega tid öfrig till andra göromål emellanåt. Genom hvar och en af dessa ugnar går et: system af rör, som i oupphörligt sammanhang bildar ett kretslopp från ugnens öfre del till en stor cylinder öfverst uppe på vinden och derifrån tillhaka till uonens ne