van omtalade högre mått af kunskap, men att de nio tiondedelarne tillbakastå så klent försigkomna, att de, hvad tyvärr merändels händer, icke kunna läst rent, och om än detta: någorlunda bjelpligt låter sig göra, likväl sällan rätt fatta och förstå hvad de läsa: — hvad fromma då för deisistnämndå kategori varande barnen . sjelfva af deras skolgång? — och hvad vinst för samhället, om utaf de mera försigkomna examensljuI sen en eller annan i en framtid uppnår höjden: att såsom utredningsman, auktionsförrättare, ledamot eller till och med ordföJrände i ena eller andra kommunalkomitn stå framom den öfriga i okunnighetens och liknöjdhetens mörker slumrande mängden? — För att ieke blifva missförstådd, torde jag här få erinra: alt vid fråga om allmänna folkskolan, och hvad det tillkommer denna att verka, uppmärksamheten oaflåtligt bör vara fästad vid dess egentliga mål, som är, att till den stora mängden barn utdela det för alla behöfliga kunskapsmåttet, och detta, utan att bortslösa tid och lära ekraft med att, till fördel för några få, gå den ena eller andra högre skolan i förväg. — I tyska tidskriften YEuropa nr 12 förekommer en uppsats med öfverskrift En svensk universttetsstad, i hvilken skildras en utflykt, som en tysk turist gjort från Köpenhamn till Lund. Denna stad synes icke ha gjort något gynsamt intryck på författaren, som säger, att den liknar mera en: bondby än en stad, hvarjemte studenterna sägas förete ett mera groft, bondaktigt utseende än de tyska. Hvad som synnerligen funnit nåd för hans ögon är Qvarnströms Tegners-staty, hvilken han dock oriktigt tillskrifver Fogelberg. Han yttrar derom: Tanken på Tegn6r väcker hos oss längtan efter den klara nordiska himlen, efter frihet och ljus. Blott några få steg utanför kyrkan, genom Lundagårds allger se vi Tegners bildstod och fördjupa oss i betraktande af de ädla, öppna, frimodiga dragen hos diktaren af Fritbiofssagan, Axel, Svea och hvad de allt heta, de herrliga verk, med hvilka han gladt och riktat verlden. Fogelbergs verk gör ett varaktigt intryck, det ligger deri en anslående blandning af-:anspråkslöshet och djerfhet samt isynnerhet någonting högt och hänförande.l Det är icke såsom Thorwaldsens Schiller, hos hvilken företrädesvis någonting allvarsamt, dystert och grubblande I mera af tänkaren än af skalden, hvilket nästan ser ut som en kritik, ej heller det förnämt olympiska hos Goethestoden i Frankfurt, ingenting som påminner oss om att Tegner var prest eller professor, utan någonting outsägligen menskligt-ungdomligt-manligt, något som erinrar oss om den unge Bonaparte, då han rycker till sig en fana och i spetsen för sina tappra stormar öfver bron vid Arcole, någonting som på samma gång vittnar om den högsta medfödda själsade och. ursprunget från folket — hans far var en fattig landtprest och hans farfar en sim ) pel bonde i Wermland. I dessa öppna, ädla, välvilliga drag, fulla af kraft och äkta sundhet skåda vi på en gång Frithiof och: Axel, de sammansmälta till en bild; men den lycklige Frithiof undantränger den olycklige. Axel, det goda segrar öfver det onda, menniskans vilja och kraft öfver ödet och dess nycker. — Såsom en ej mindre glädjande än inom vår litterära marknad mera sällsynt företeelse förtjenar omnämnas, att första upplagan af Macaulays Englands Historia i svensk öfversättning nu är så uigången i bokhandeln, att förläggaren beslutat utgifva en ny, hvarpå han inbjuder till subskription. Denna upplaga, som blir till format och tryck lika med den föregånde, men till priset billigare, utkommer i häften om 8 ark å1rdr rmt för hvarje häfte. De redan utkomna sju delarne beräknas kunna inrymmas i 15 sådana häften. — Den norske förläggaren C. Tönsberg inbjuder till subskription på ett nytt praktverk: Choret i Throndhjems domkyrka, architektonisktpittoreskt framställdt af v. Hanno, och hvilket skall utföras i tonoch färgtryck uti Winckelmannska institutet i Berlin. Likaledes ärnar han utgifva en ny serie af norska folklifsbilder af A. Tidemand, med text af skalden A. Munch: — Under titeln Economie rurale de la France har den bekante författaren i nationalekonomi Leonce de Lavergne utgifvit en historia öfver Frankrikes landtmannaekonomi från år 1789, af hvilken andra tillökade och förbättrade upplagan nyligen utkommit. Författaren hyllar sina vänner Michel Chevaliers, Fråderic Bastiats och andra fördomsfria nationalekonomers teori äfven på landtbrukets område. Med handelns och rörelsens frihet anser han åkerbrukets böra gå hand i hand. I olikhet med. den stora, icke delbara jordbesittningen i England, hvars agrikulturlif hr de Lavergne äfven studerat och framställt, är just den franska jordens delbarhet det moment, i hvilket författaren ser en borgen för att i Frankrike landtmannens välstånd icke skall stanna efter den yrkesidkandes, köpmannens och sjöfartsidkarens.! De af franska regeringen adopterade grundsatserna af frihet för handel och rörelse inger författaren de bästa förhoppningar för framtiden. nn på Vg SJ a Pg PI TI I an TRE NA gg Ra EN — Londontidningen Punch i ny polaga. Förläggarne af den bekanta skämttidningen Puneh ha kommit på den lyckliga idn att i en ny upplaga ÅR tidskriftens ur bokhåndeln nästan alldeles utgångna årgångar från den första till den sista. Hela verket Komet att upptaga 20 band, hvardera innehållande en Årgång, samt skall enligt prospekten vara komplett utgifvet 1864. Priset på detsamma blir 10 E. Som åtskilliga af qvickheterna och karrikaAE rr RJ EA PA ng SVA Sjö NR Nr ET ERE