Aftonbladet – 21 mars 1861, sida 2

Degeberg och Edvard Nonnen. Ett bidrag till den svenska odlingens historia af Olof Eneroth. u. En dylik landtgård är äfven, och i högre ah det inom vårt nyare svenska landtTuks häfder prisade Degeberg: För trettio år sedan var det-en kal bergs backe med några hus och lögar på; kastade om hvarandra i obehagli oordhing. Hvar helst man valde sin öståkd unkt? på den vida. slätten. der -omkring, kunde. man. se det i dess nakenhet. Den ena kala bacs. ken med sina.urgamla vestgötakojorlåg.och såg på den-andra:i väntan och undran; om den alltid skulle få liggå så der kal och naken. En glädje hade man visserligen öfverallt på kullarne der; och det var, att utsigten icke var skymd på något håll. Man hade, som sagdt, goda utsigter i en viss mening; ty öfverallt såg man der Kinnekulle; Och den är alltid vacker attse i dess blåa florshufva. — Men man hade de der utsigterna, och har dem så ännu, temligen mycket till följd af bristande insigter. Det blå. ste och blåser der mycket öfverallt,.och den ständiga blåstem är icke särdeles fördelaktig hvarken för menniskor, . djur eller. växter, men, — man visste intet råd, hade icke heller råd att hjelpa den saken. Då kom för trettio år sedan. unga. Nonnen, såsöm-lian den tiden skalladesy och köpte det gamla Degeberg. Egendomen var betydlig nog: Den hade stora gärder. Men sjelfva gården, som i fordna tider lärer varit en-ladugård, tillhörande. de gamla. vestgötajarlarne,.. denlåg. som sagdt.naken och fri på sin bergknalle. Gärdena voro naturligtvis enligt det gamlas modet: i alla möjliga riktningar öfverkorsade, af. de der Spittoreska gärdesgårdarne. En stor del deraf såg ut som öppna såri jordens moderliga. sköte, d. v. s. låg i träde... Vägarna gingo i de möjligast fula krökningar. Med ett ord: Degeberg var en fullständig svensk ku!turbild, sådana Sverge hade att uppvisa tusentals den tiden, Men Nonnen var, såsom nämndt är, engelsmai till börden. Han vär född i en trädförd hade åtminstone. vuxit upp ien sådan. an hade med ett-ordett-sådant slags natursinne som engelsmännen det hafva; div. s. ett sådant som icke blött ger sig. luft i Snaturpoesit; men som äfven är verksamt i handling och sålunda, enligt skönhetssinnets ineböspde lagar, oOmbildar den yttrenaturens för konstbehandlingtillgängliga partier. Det: var kalt, -det var fult, or var ohyger ligt der på Degeberg; men -—det vår också (mågot att göra något aff. Det var tror ligtvis: Nonnens. första beräkning, sedan den ekonomiska beräkningen vär uppgjörd:: Och så grep han verket an. egeberg hade, som sagdt, i gamla. tider varit en ladugård. Mellan och-under de gamla lädugårdsrucklen i skrefvörna lågo hundradetals lass vårdslösad gödseloch spånjord begrafna.: -Detvar något att göra af. Sjelfva bergsknallen, hvarpå boningshuset låg, kunde ju bli ett trockworkX, ett bergs: parti. Sluttningarne. deromkring kunde ju bli en parkgördel: De små nakna stenknallarne, som stucko upp ur gräslindorna voro ju förträffliga för den som betraktade området med parkmästarögon: De. kunde ju, täckta och planterade, göra det hela omvexlingsrikare. -Och så de stora fälten derutanför, allt med sina nakna, magra, ljungbeväxta kullar uti — dessa. kullar, som -annårs äro så störande i det svenska landskapet — kunde ju, om allt behandlades efter plan,. efter en plan som skönheten och nyttan 1 förening föreskrefvo, bli något storartadt af. ; Och det bar så blifvit... Degeberg är en mönsterfarm. i fråga om åkerbruk och parkkonst i förening, ett af de vackraste profstycken på svensk odling, sådan den under de sista trettio åren i och genom en allsidigare bildnings uppträdande inom landtbruket utvecklat sig. , Vi önskade, att vi skulle kunna gifva en i enskildheterna utförd historik öfver denna ofdllingens BARR sådan: den på Degeberg framskridit. En sådan framställning skulle i det hela taget kunna blifva en det svenska landtbrikets historia under de sista trettio åren — utan tvifvel en rik historia, den samtiden väl skulle kunna behöfva se framställd, för att vid dess PRE få sin annårs från så många håll hotade: sjelfkänsla väckt och uppfriskad. En sådan framställning skulle nödvändigt beröra de flesta af de odlingens frågor, hvilka under de sista årtiondena blifvit till KORT lycka under fredens dagarlösta. Den skulle kunna visa, huru träget Sverge arbetat på den förkofran, som lägger den materiella grundvalen för en ny rikare bildnings stundande blomning. Den skulle kunna visa uppkomsten till en ny odalmannageneration, som, om den fredliga utvecklingen inom vårt fädernesland får :ostördt fortgå, utan tvifvel skall medelst den rika, så väl allmänna bildning som den yrkesskicklighet den förvärfvat, kraftigt bidraga till Sverges höjande i mångfaldiga riktningar. Den skulle sålunda kunna blifva ett af de väsentligaste bidrag till Sverges kulturhistoria, hvilken ju ännu icke är akrifven: tv — för att säga det i förbi