Aftonbladet – 19 mars 1861, sida 3

Article Image
omkring 20 t:r aska på 384 qvadratalnar; aska nedgräfdes icke förr än i Maj månad 1859. ; Jorden omkring plantorna borttogs ned til rothalsen, och alla förra årets rankor bortskuros så att blott 1 å 2 ögon qvarblefvo, hvärföruton äfven alla från rothalsen utgående löpare bort togos. Derefter påfördes jorden och hela stycke omgräfdes cirka 5 tum djupt; När rankorna uppkommit, bibehöllos en del med 3 rankor och en annan del med två rankor och några med blott en ranka på hvarje rot. Vid dem som hade 3 rankor. sattes en stör vid roten för en af rankorna, och de två andra rankorna leddes en åt hvardera sidan till hvar sin stör, nedsatt två alnar från roten. På den stör, som nedsattes vid plantans rot, uppnådde rankan 15?, alnars höjd, innan koppan på rankans spets blef synlig; på de öfriga tvenne störarne uppnådde icke rankorna en lika höjd; .skillnaden var ungefärligen 2 alnar, motsvarandeafståndet emellan moderroten och hvardera af sidostörarne. Fördelen af denna behandling inses lätt, och består isynnerhet deruti, att växten får mera utrymme, då roten hade 8 qvadratalnar och kunde gifva fullkomlig näring till alla 3 rankorna, hvilka satte många sidogrenar, så att rankorna gifva mera humle på detta sätt än på det vanliga. De plantor som hade två störar för hvarje rot, en vid roten och en 2 alnar derifrån, till hvilken sednare stör den ena rankan leddes, synes äfven gifva goda resultater, men en olägenhet möter härvid, den nemligen, att man icke har mer än 6 qvadratalnar för hvarje rot, och således har första methoden företräde i detta hänseende. De plantor, som hade blott en ranka på roten, syntes dock vara bättre än de med 2 å3 rankor, uppdragna efter en stör. led de plantor som utsattes 1857, anställdes åtskilliga försök, hvaribland följande här må anföras: För det första borttogs alla han-stånden, och blott 5 hon-plantor ki Mee grann, bland dessa var en planta tidig, ja den tidigaste af alla som här blifvit odlade; den blommade nemligen den 1 Juli, då ännu ingen han-blomma var utslagen. Rötterna behandlas lika, som ofvan nämndt är. Innan rankorna bands vid störarna, en ranka på hvarje stör, leddes de 3 till 4 alnar efter frän. Vid denna LG satte rankorna oppor ända från jordytan till 10 å 15 alnars höjd; Waje af dessa rankorlemnade 57, skålp. torr humle. Flera slags insekter visade sig 1859 på humleplantorna, hvaribland de svåraste voro bladlössen. De föregående åren begagnades torr aska, hvaraf bladlössen hindrades från att göra nere skada. 1859 visade sig dock askan icke tillfyllestgörande. Det enda medlet att hindra dessa insekter visade sig då vara att sprita humleplantorna 1å2 fänger om dagen, hvarigenom bladen äfven hålits fria från honungsdagg. Sistnämnde år inträffade äfven en annan omständighet, som icke de föregående åren blifvit observerad. En sjelfsådd humleplanta uppkom bland andra trädplantor år 1858. Denna plänta hade 1859 tvenne rankor och bar talrikt med koppor, på öfver trefjerdedelar af den 11 alnar långa stången. Rotkronan var hela vintern blottad och de vid rothalsen befintliga ögonen ledo ingen skada, hvarken af vintern aller vårkylan, hvaraf man har ett säkert bevis, att humleplantan icke lider af vintern, och tillika tyckes roten trifvas bättre, då dess rotkrona är 4 å 5 tum under jordytan, hvarvid den ock är lättare att skära om våren. Humleplantan behöfver mer vatten än andra växter, som odlas i öppen jord, ty då man vet att från början af Maj till medlet af Juli rankorna uppgå till 15 å 17 alnars längd, och vid samma tid inträffar blomoch koppsättningen, så blifva kopporna små och ringa i antal, om roten derunder saknar fuxtighet, hvaraf man äfven hör den allmänna klagan att det blott blir några få koppor på toppen at stören. Orsaken hvarför humleplantan sätter koppor från roten ända upp till toppen af rankan består deruti, att plantan har tillräckligt utrymme d. v. s. 8 qvadratalnar för hvarje rot. et visar sig således att humleodlingen kan med framgång bedrifvas här. Att den skulle löna sig är otvifvelaktigt. Bästa bayerska humla lärer nu noteras till 4 å 5 rdr ; dock bör detta höga pris räknas till undantagen och är föranledt af sistlidet års svaga skörd. F-32.

19 mars 1861, sida 3

Thumbnail