Aftonbladet – 15 mars 1861, sida 2

af en norsk dräng från Qvistrum, och af en norsk dräng från Qvistrum, och sedan generalen gått förbi hemmanet Klefva och på sådant sätt kommit ned till landsvägen söder om -sveriska förskansningen, var det stackars lägret helt och hållet kringrändt. En röd vimpel, som fladdräde från berget har gifvit anledning till det skamliga ryktet att den blifvit: hissad för att visa enden vägen, men denna insinuation för: svinner liksom många andra i det kaos, som omger de innersta detaljerna af detta krig. Kloekan half 6 gaf gaf fienden med tolf skarpa skott från sina batterier signal till stridens början: vönskov artilleriet svarade redan vid första skottet med en liflig eld. Prinsen af Hessen jemte danske Sr sen och de personer, hvilka tillhörde högq varteret, hade då begifvit sig uppåt höjden något till venster bakom blatleritt. Emellertid ryckte general Mansbach plutonvis fram och började gifva eld, hvarpå svenskarne, enligt fiendens egen utsago, svarade helt ordentligt med både kanoner och muskötter. Hastigt blef prinsen af Hessen vid ett häftigt uppflammande sken varse att alla de svenska kanonerna voro vända mot hans batteri och attinga beströko vägen, hvilket föranledde honom att gilva general Diring order att attakera med dragonerna. (Angående det sken, som hjelpt prinsen till en så vigtig upptäckt, påstodo danskarne att det härledde sig från en itänd ammunitiopsvagny hvilken sprungit i luften i det svenska retranchementet. -Ransakningsprotokollen öfver affären vid Qvistrum angilva deremot att det. endast var några patroner som af ovarsamhet råkat tändas.) Pe danske dragonerna ryckte således öfver bron, men i samma ögonblick som för