Aftonbladet – 11 mars 1861, sida 3

ömma och vördnadsfulla tillgifvenhet för ers meaj:t gör det mig till en helig lag, och ers maj:t täcktes i mina svaga utlåtelser icke se annat än dessa känslor. Det är mig obeskrifligen smärtfullt att sc ers maj:t på punkten att bryta med Ryssland. Det är icke blott såsom trogen undersåte under hans danska maj:t som jag känner denna smärta, utan såsom den der icke utan rysning ser följderna af detta stora steg. Jrs maj:t behagar säga mig att Danmark i delta kritiska ögonblick måste tega en bundsförvandt, antingen Sverge eller Ryssland. Det hörer mig icke till att dömma om nationers intressen. Som jag icke ha den äran att vara medlem af konseljen, är jag icke så tillräckligt underrättad om de föregående traktaternas innehåll, att jag kan hafva någon egen tanke. Oaktadt den stora tillgifvenhet och vördnad, som hans kongl. höghet kronprinsen gör sig en ära af att ådagalägga för ers maj:ts person, tilltror han sig icke att a öra en så vigtig sak, isynnerhet då han i rånvarande, utan öfverlemnar det åt sin faders konselj ). Den tappra nation, som har den lyckan att lefva under ers maj:ts ärorika spira, är af mig rätt väl känd, och äfven dess styrka: Jag tviflar alldeles icke att ju ers maj:t ken sätta en mängd trupper i fält, men hur talrika de än kunna blitva, så är det likväl icke för dem jag fruktur, uten för ers maj:is heliga person, isynnerhet för den fara; för hvilken ers maj:tblifver blottställ 1 . Min förtviflan bletve gränslös, om jag nödgades strida mot ers maj:t. ) Konungen hade äfven skrifvit till danske kronprinsen, som också uppehöll sig i Kristianla, i