Aftonbladet – 11 mars 1861, sida 3

jgationer af 1850 års femprocents lån h I gått in på att utbyta dem mot fyraprocent obligationer, heldre än alt taga betalning. Både på kronovarfvet i Köpenhamn oc! å enskild verkstad arbetas med att reffl anoner. FRANKRIKE. Juslitieministern Delangle har för kejsa ren afgifvit berättelse om den mircsska sa ken och vidrör deri det gängse ryktet, at höga gynnare skulle rädda Mirds och at regeringen ämnade öfverskyla skandalen Det är olillbörligt, säger hr Delangle, at tilliro en ärlig regering att hon vill kast: en slöja öfver en handling, som hemfalle under brottmålslagen. Undersökningen skal föras med noggrannhet och utförligt. Slut ligen förklarar ministern, att åtal skall an ställas, om mot förmodan dylika beskyll ningar fortfarande skulle framkastas. Alla ministrarne ha besökt prins Napoleon Det tal han höll i senaten kommer att sär skildt tryckas och spridas i alla departe mentena. Det har redan blifvit öfversatt på italienska och i ett stort antal exemplar af sändt till Italien. Prinsens svärfar, Victo Emanuel, bar genom telegrafen tacka honom. I Paris lägger man stor vigt på händel serna i Polen och skänker den hela sir sympali. Såsom man på telegrafväg redar inhemtat, egnar den halfofficiella tidninger Patrie rörelsen derstädes några välvil ord. Bladet anser den ha en allvarlig rakter, förklarar att den ej uppstått af er slump, utan framkallats af en permanen orsak, samt framkastar och besvarar der frågan: Hvad vilja de vårt deltagande så värdiga polackarne, som sedan så lång tic tillbaka väckt de mest ädla och sympatetiska känslor? Vilja de ha en revolution? Nej, visst icke. De a den författning. som 1815 års fördrag. tillförsäkrat dem, men hvilken varit upphäfd sedan 1831.4 Patric hoppas att den unge monarken skall efterkomma denna önskan, ty händelserna :i Warschau äro icke något uppror, som man qväfver i blod. I Warschau finnes icke eti folk, som rest sig och ropar hämnd, utan biott befolkningar, som begära rättvisa. Slutligen försäkrar Patrie, att ryska regeringen skall ha för afsigt att införa en konstitution, hvars hufvudelement skall vara en riksförsamling, som har sitt säte i Petersburg och hvari alla provinser representeras. HOLLAND. Hela den holländska ministeten har ingifvit sin afekedsansökan. Hr Thorbecke skall, såsom det berättas, bilda den nya ministåren. Generalstaternas andra kammare är ajournerad på obestämd tid. ÖSTERRIKE. Kabinettet berättas hafva i en not yrkat att danska regeringen skall förelägga de holsteinska ständerna budgeten för 1861 att besluta öfver. Kabinettet skall ha gifvit tydligt att förstå, att derest denna budget icke förelägges, måste förbundsexekutionen försiggå. Följande anses gälla såsom kroaternas pöram för deras förhållande till Ungern: roaterna vilja hafva egen landtdag och fullständig inre frihet, men förbund med Ungern, till skydd för den gemensamma friheten, handeln och industrien. Ett sådant förbund skulle vara Ungern till stort gagn, säga kroaterna, ty Kroatien med de ungerska servierna utgöra 2 millioner, och dessulom tillhör dem Militärgränsen, som kan på några dagar uppställa 100,000 man. ITALIEN. Franska senatens adressförslag hade blifvit ganska illa upptaget af italienarne, och man har funnit, att Italiens enhet har få uppriktiga vänner bland dessa stöd för napoleonidernas tron, men deremot flera bittra fiender. Vid debatten uti italienska senaten rörande konungatiteln hade neapolitanske senatorn Vaccas anförande väckt stort uppseende. Han skildrade f. d. konungariket Neapels olyekliga historia och visade huru, under loppet af åtta sekel, ett ursprungligen rikt begafvadt folk och ett välsignadt land förtärt sig sjelf under den beständiga striden mot dynastiernas råa välde, som uti folkeks förfäande funno ett medel till dess förslötvande. . Han hänvisade äfven derpå, att dessa dynastier kommit från utlandet samt alltid sökt stöden för sin makt utomlands, och att de alla drifvit enahanda spel. Parlamentets debatter bevistades af flera ansedda italienska damer, såsom markisinnan Villamarina, grefvinnorna Rignon och Raspori med flera, hvilka tagit plats uti diplomatlogen. Anmärkningsvärd var de båda senatorers feghet, hvilka röstade emot Victor Emanuels utropande till konung af Italien. Vid profvet genom att resa sig eller sitta stilla reste sig samtliga 131 senatorerna, således äfven de båda, hvilka sedan vid voteringen afgålvo två svarta kulor. Från Turin förmäles den 2 dennes, att franska regeringen låtit vidtaga reparationer uti franska sändebudshotellet, emedan de regelbundna diplomatiska förbindelserna mejlen Frankrike och Piemont snart komma ati återställas. Franska beskickningen vid Italienska konungens hof skall upphöjas till samma rang som beskickningarne uti London och Petersburg. samt kommer att bestå af en ambassadör med tre sekreterare. Uti de neapolitanska provinserna hade flertalet af presterna icke satt sig emot Te Deums uppstämmande, i anledning af Gaö