Först. och främst, milt barn, ha vi Gud. SKära fru, det är långt häremellan och himmelriket1 4... och så hans maj:ts trupper bortåt Wenersborg till. Di PRE jag på — hvem har sett dem? Den lille. Tranetruppen; vi hade, har tat till benen och fienden löper i hack och häl efter. : Nej, jag blir vid mitt: kommer här ingen kurir 1 natt eller morgon att konen är hittad, så ä vi sålda — det var ordet, sa farfar. 4Herre gud, jag har ju glömt att fråga efter gamlefar — hvad sade han, när du var ute med. soppan? Han hade fått sällskap af ett par norska sergeanter, och di språkade godt sammans vid pipan. Sen så sa han: Helsa dottern att-om några dagar kommer jag nog opp — bed henne vara vid en god tröst! I detta ögonblick hördes hårda och brådskande steg utanföre. XHvad kan det nu vara? tänkte min mor och putsade i ångsten ljusen för att se klarare. , Det tog i låset, dörren gick upp och en svartklädd herre med ett bottenhederligt ansigtet visade sig på tröskeln. -Dåhan fick se modern och det sjuka barnet, skakade han hufvudet och såg bestört och. nedslagen ut. : Herre-gud, är det borgmästorn sjet — hvad kan ett så sent besök gälla? Min bästa fru Smith, en sorglig, men oundviklig pligt.s : Ack, borgmästare Grundell, säg icke mer 4 å Var säker att jäg ej sade något, om jag kunde undvika KR ön det har kommit ytterligåre tre: norska officerare, och jag kan omöjligt få rum för Mer än två. Den tredje