Aftonbladet – 9 mars 1861, sida 3

har konungamakten måst åter erkänna. dem. — Man fortfar i beslutet att gora passivt motstånd. Ien af de mähriska städerna ha aukto riteterna förbjudit valmännen; vid äfventyr af häktning, att samlas på enskilta eller offentliga ställen för att ölverlägga om vajlen till kommunalråden! När det tillgår jså efter alla regeringens aftvungna eftergifter, kan man göra sig en föreställning om träldomen förut. H ITALIEN. I Den adress till konungVietor Emanuel; iisom den 26 Februari antogs af italienska isenaten, uttalar senatens förtroende till kejsar Napoleon, att han icke skall uppgifva ide ädelmodiga föresatser, som. varit för, hoinom: en: källa till ära-och: för Hahemutgjort jen kraftig hjelp, äfvensom senätens hopp jatt. England. äfven framgent skall underistödja Italiens fria folk, samt -att-Tyskland iskall motsvara Italiens förtroende och sym Rat Hela Italien vore beredt att med glädje helsa alla åtgärder, som vidtogos-till härens .och flottans förstärkning. De italienska folkons krigiska anda, som så kraftigt utvecklat sig hos dess ungdom under Garibaldis :anförande, vittnar om att Italien nu förmår imed egna krafter försvara sig mot sina fiender samt tillegna sig ordning och disciplin ; Deputeradekammaren har föreslagit att konungatiteln skulle blifva: Victor Emanuel I (och icke IT) konung af Italien genom nationens votumt eller nationalviljant. Regeringen har redan förklarat, att den häidanefter skall börja alla handlingar på detta Isätt. Underrättelserna från södra och mellersta Italien häntyda på att den upproriska rörel;sen snart skall vara fullkomligt bekämpad. iKrigsministern general Fanti har genom offentliga anslag tillkännagifvit uti de nea;politanska provinserna samt i de områden af Umbrien, som gränsa till Abruzzerna, att mågot spår ej mera finnes af den bourboniske armån, sedan Gaöta. fallit... Men utlänmingar, som detta. oaktadt anträffades med ivapen i hand, äfvensom de hvilka slöte: sig till något upproriskt företag i södra Italien, skulle bebuntlus och bestraffas såsom röfvare, emedan Frans II:s armå, såsom sådan, icke mera kunde anses existera. Liberio Romanos val till medlemaf italienska parlamentet hade blifvit gilladt af kamrarna, fastän han är ståthållarskapsråd. General Menabrea. har blifvit utnämnd till italienska genåk renssöfverkommendant. Enligt underrättelser från Neapel af-den 1 dennes, hade elden mot Civitella öppnats dagen förut: Prinsen: af Carignan hade besökt britiska amiralen oinbord å hans chefskepp, samt dervid blifvit helsad med artillerisalfvor. Britiska flottan skulle den 1 dennes lemna Neapels redd. Till Messina bfsändes ännu mera trupper med belägringsartilleri... Generalerna vid de redan anlända belägringstrupperna i Messina hade. anställt popranha rekognosceringar at citadellet och hela den -omgifvande trakten. De utländska konsulerna hade gjort Cialdini ett förslag, som han med bestämdhet afslagit. Hvaruti detta förslag bestod nämnes ej. Marskalk Fergola åberopade, till stöd för sin vägran att uppgifva citadellet, Frans lI:s uttryckliga befallning att göra kraftfullt motstånd. Cialdini har, till svar på marskalkens hotels . att låta bombardera Messina, förklarat: att Cialdini i sådant fall skall låta skjuta en officer af citadellets besättning för hvart-och ett offer för citadellets eld mot staden, samt taga alla officerarnes gods i beslag, för att dermed godtgöra Messinas invånare för deras lidna förluster. AMERIKA. Presidenten uti den södra unionen Jefferson Davis har uti sitt inträdestal yttrat följande-ord: Folkets vilja och beslut är, att unionen med de norra staterna hvarken är möjlig eller önskvärd. Omdet erfordras, måste vi genom svärdets domslut försvara den ställning, som vi hafva intagit. Presidenten Lincoln hade den 18 fortsatt sin resa öfver Buffalo och Albany samt öfverallt mottagits med lifligt bifall och hedersbetygelser. Uti det tal presidenten den 13 höll uti Columbus, till medlemmarne af Ohios legistratur, yttrade han: Man har med rätta -häntydt på det stora ansvar, som hvilar på mig. pp den plats, dit amerikanska folkets votum kallat mig. Jag kännerf hela tyngden af detta ansvar. Det kan ej vara mindre bekant för mig, än för eder, att utan ett namn; måhända utan någon anledning hvarföre jag kunde hafva ett.namn, en uppgift tillfallit mig, sådan icke ens detta lands fader hade att lösa, och i känslan deraf kan jag ej underlåta, att vända min blick mot-det bistånd, utan hvilket det skall-blifva för mig omöjligt att va fylla denna svåra uppgift. Jag vänder alltså min blick till det amerikanska folket och till den Gud, som aldrig öfyvergifvit detsamma. Man har äfven häntydt på det intresse, som kännedomen om .den nya förvaltningens politik skulle föra med sig. I detta hänseende har af åtskilliga egnats mig ett visst mått.af beröm, derföre att jag iakttagit tystnad; under. det andra tadlat mig. Jag är äfven-nus af:.den-åsigten. att jag har handlat rätt. Midt bland ögonblickets :vexlande uppträden och utan enställning:som skulle tillåta mig att grunda mitt omdöme på det förHutna, har det synts mig SR attå jag ej uttalar mig rörande detta lands svåra be-Å. pä förr än jag fått taga en öfversigt afT hela. skådeplatsen, för att under alla omständigheter bevara åt mig friheten. att så moderera och ändra politikens riktning, som de kommande tilldragelserna göra. det-erforderligt:-; Jag.har ejd jakttagit tystnad -derföre att jag hyste någon farhågar Det: är redanvvälj att fråga blött är om farhåga och icke on någon verklig olycka. Dett: är en tröstande omständighet, att, om vi blickal: omkring. oss, ingen lidit någon verklig skada. Vi. hysa olika åsigter rörande pölitiska frågor, : men ingen har lidit något ondt. Detta är enl: mycket trösterik omständighet, och vi kunna !: deraf sluta, att vi-blott behöfva tid, tålamod ochi. förtröstan: på den: Gud; som aldrig öfvergifvit vårt folk: er hvad jag talat, har jag. sttrat alldeles oförberedd och vill nu sluta. Uti Förenta staternas senat hade tariffbillen gått igenom och kaffetullen blifvit antagen. Från Monterey i Mexiko berättas, att ex