Aftonbladet – 4 mars 1861, sida 3

slägt) — visar soå sig artig och på ståten ... du får nog kalasa för dem vid tillfälle. Sonhustrun nickade: småleende — hon hade ingenting häremot, ty hon förkastade ej SER RAR för! att-dela tiden uteslutande mellan sina pligter. Efter den isar: bete förflutna dagen behöfde isymnerhethennes makes lynne en; sällskaplig förströelse, mem att njuta den uten. henne, det förstod han sig: ickespå. : Och ingens må) föreställa sig att det ej fanns ett sällskapstif i staden. Jo, ett helt Iifligt, der det icke blott hördes sångkörer och trefliga dialogbitar mellan utklädda per: söner, som: vanligen. föreställdes anlända från resors ochoväl försedda med nyheter, utan dersäfven rienugtten på maten dansades mtd all tengrace och styfra elegans, som man kunde vänta ef ungdom och behag å.enassidan samt mannakraft och ceremonielckruserlighet å den andra. Det var glädje! och-trefnad både inom och utom hus, allt under det friska bärn kommo och växte och. solen lyste varmt på den enkla lyckliga familjen. På detta -sätt-förflöt tiden till året 1788, då det;gickoen brytning genom såväl det allmänsa sony det enskilta lifvet. å Det börjades nu ett våglikt tal hit och dit om -orolighöler med Rysslond och oroligheter i Danmark. . Men denna gång ver det väl utansall fråga att Strömstad sinppe vara med: skulles något röra sig bortifrån Fyen, der underligt språk gick, droge det sig bestämdt åt Skåne. Troligen var det dock. löst prat. alltsammans; och icke blefve dethinderligt för sjöfarlen — ännu åtminstone. (Forts. följer.)