Aftonbladet – 4 mars 1861, sida 2

Fru Majken skyndade bort eSade du att du kommer senare? Vännen Boman skall äta qvällsmat här. i SDet låter sig göra ändål svarade hustrun bjertligt. Men om sällskapet får sakna dig, såvär derlöre icke skäl att jag också saknas. Det der låter märkvärdigt! Det är ändå så enkelt — jag gör först i ordning åt er, innan jag går. CMen jag vill att du blir närvarande -— hör du, jag vill det bestämdt — och just nu är jag icke i leklynne. Icke jag heller, det må gud veta! Och icke inser jag att jag behöfver öfvervara hvad du har. att fia med herr Boman i affärer. Det vore bäst att du i tid vande dig vic sådant. Men det är icke der som skon klämmer: Boman är icke fin och kruserlig nog, och hans. ärliga tarfliga hustru är icke heller nog fint sällskap för Uddevallaskönheten, Men fastän Bomans ha simpelt i dagligstugan, så ha de öfvervåning inredd och kunna mäta upp mitt piek och pack tjugu gånger. Klok är den man, som icke lik en dåre skämmer bort hustrun i början och sätter henne midt i hvardagslaget ie som på rena helgdagsståten. Jag respekterar herr Boman, min vän, och hans hustru också, det kan dä lita på--Vill du ha varm mat till qvälln? tcHvad knäfveln skulle en annars ta halfvan på! Eljest har du ett konstigt sätt att ta upp din mans ord. Men lika mycket: du sitter vid bordsändan. Det var ordet. Nå, efter du så hjertligt önskar det och efter det är för gästfrihetens skull, så skall jag säga till Malena att hon går efter mig, då tid blir. Jag vill så gerna möta dina önskningar.