Aftonbladet – 4 mars 1861, sida 2

Nr rar Ra RR AR ra fr onoreras vara opåkalladt: Bref från Köpenhamn, Den 26 Febr. Ju mer vi nalkas den 6 Mars, dagen för len holsteinska ständerförsamlingens öppande, desto tydligare blifver det, att den paus ministeren gjorde i förra veckan och ien reklamation; som det officiella bladet utskickade i verlden för att motsäga ryktet m en ny helstatsförfattning, icke egentigen haft något annat mål, än att för ett ;gonblick lugna och, om möjligt, återhålla len allmänna meningens hotande vågor. Visserligen har från regeripgens sida ännu ntet skett, hvarigenom förhållandena blift fullt ty gjorda, men åtskilliga offiösa artiklar i tidningarna Berlingske? och Danmark? lemna knappast mera något tvifel öfrigt om att det nya helstatsförslaget erkligen skall komma fram och attyminis stören Hall-Monrad ämnar på detta sätt be: ra landets enhälliga rop på Holsteins utndring. Om nu detta tilltag skall göras i vm af ett föreläggande för Holsteinarne al let nya förslaget eller blott som ett tillsvidare-meddelande (H. Exc. Hall älskar desse ina rk är för hufvudsaken alldeles likgiltigt; det som här må fasthållas, rv att helstatsflaggan. vajar stolt från ministårens trotsiga borg, medan hela Danmark för längesedan strukit den och hissat Eiderflaggan i stället i högan sky. Det synes likaledes blifva allt klarare att det ifrågavarande förslaget verkligen är i det närmaste detsamma, som ministeren för 2 år sedan lät föreläggas i Berlin och med bvilket berlinerkabinettet den. gången icke fann sig belåten. Monrads id om val efter kurier, det vill säga efter den luminösa principen, att Danmark som en käurie, Slesvig som en annan, Holstein och Lauenburg som en tredje, eller tredje och fjerde, skulle välja till riksrådet lika många deputerade (hvarigenom Schleswig-Holsteins öfvervigt komme till att vara gifven redan om blott några få slesvigska riddersmän förenade sig med holsteinarne), denna id synes hafva måst gifva vika för herr Halls. Denne sed nares förslag gör åtminstone min af att vars ågot annat, än ett öppet proklamerande ai tt Schleswig-Holstein, men -skilnaden är i runden ganska obetydlig och det är nu stor fråga om icke Monrads projekt i det hela taget är, såsom ärligare oförskämdt, vida ofarligare. Hr Hall föreslår ett riksråd at två kamrar, underhuset valdi af befolknin garna, Ööfverhuset af konungen, men — så som: det: på skämt heter i det 1859 i Berlin öfverlemnade förslage :d särski hänsyn till ledamöternas oafhängighet at alla provinsiella fördomar? och i bestämdt ändamål att. eålunda göra i helstatsrepresentationen hvarje farlig öfvervigt al en dansk majoritet? fullt oskadlig. Detta är alltså regeringens helstatsideal och det är detta man har mod att hjuda det danska folket, sedan man först hört sig för hvad holsteinarne tycka derom. Det skall ingalunda förundra mig, om man i utlandet, t. ex. i Svergey finner allt detta något otroligt och om man dervid gör sig den naturliga frågan: skall Danmark äfven låta sig nöja med detia? Jag har icke rätt till att besvara denna fråga med annat än nej och många tecken tyda på, att detta nej. också skall blitva härstädes uttaladt på ett oförtydbart sätt, men jag måste å andra sidan gifva hvar och en.r att, fi ögonblick det danska folket visar sig i hafvå nog kraft till att med ö protest åstadkomma. en fu kernas ordning, betrakta detta folk som en icke fullt seriös nation. För den, som intresserar sig med större liflighet för detta i. så måga privata afseenden förträffiga folk; för den om älskat att tänka sig en vacker och iärofull framtid detsamma tillförsäkrad, för den som hittills hållit sig djupt öfvertygad om att detta folk vore lika visst om en efter så månen års sträfvanden omsider betryggad nationcil sjellständighet som förtjent deraf, ligger det något ytterst nedslående i den tanken, vitt alla dessa förväntningars uppfyllande så e .åhända i detta ögonblick göres beroende uf en hasard, men det är icke tillåtet att blunda för faktiska förhållanden, som tränga iv under ens ögon. Lyckas. det regeringen alt verkligen få ett nytt helstatsexperiment accepteradt med eller trots det danska folkets goda vilja, går Danmark åter: en kanske ganska lång pröfning till mötes och hvad som dervid är det högst betänkliga. det skall i hela Europa ej mer finnas en enda: makt, som icke då med rätta vänder sin uppmärksamhet och sin sympati åt tacksammare och inEE RSS SNR FREITAS EA TIN RATES Fru Majken skyndade bort anses. Sade du att du kommer senare? Vännen Boman skall äta qvällsmat här.