Aftonbladet – 2 mars 1861, sida 3

Professor F.:Hammerich-har meddelat et vid Köpenhamns universitets reformations Hest 1859 hållet tal: Reformationens Stillin til vort. Modersmaal4... ::Cand: mag. T. N Thiele har lennät en intressant skildring a solförmörkelsen den 18 Juli 1860: Förfat taren, som hade tillfälle att anställa obser. vationer i Vittoria i Spanien, hade isynnerhet gjort de s. k. protuberanserna till före mål för sina iakttagelser. Han meddelar nu en omsorgsfull framställning rörande detta intressanta fenomen och lemnar, med stöd af sina egna iakttagelser, en kritik af de hypoteser. man uppställt för attförklara det samma. . Han förkastar antagandena att protuberanserna skulle vara en materiel del vare sig af månen, af solen eller afjordens atmosfer — en lätt färgad sky —, och antager, med: ed-redan före ifrågavarande förmörkelse uppträdd tysk författare, professor Freilitzsch, att protuberanserna äro ett Optiskt.fenomen, utan att han likväl anser saken dermed tillräckligt upplyst, då han nemligen icke kan biträda nämnde författares närmare förklaring rörande fenomenets uppkomst. — Häftets öfriga innehåll utgöres af en vacker nekrolog af V.R. öfver Christian Molt Vengel, hågra bokanmälningar, en förklaring. från denteologiska föreningen i Christiania och de vanliga akademiska meddelandena: Garlbald! profeterad af Dante. Den gudomliga komediens allegoriska grunddrag ha förorsakat kommentatorerna icke mindre hufvudbry, än de anspelningar på sin samtids personer öch händelser, hvilka Dante inflätade i sin storartade skapelse. Värst har man varit deran med afseende på de ställen, i hvilka allegori och anspelning. förekomma förenade: Till dessa höra de, i hvilka. Veltro d Italia, öfversatt: Italiens vindthund firas såsom befriare och räddare, såsom Guds sändebud, 0. s. v. Om den allegoriska betydeisen af denne Veltro börde egentligen icke någon tvekan ega rum: Dante fordrar; Italiens. enhet; : och :såsom dess största fiende betraktar han påfvedömets verldsliga tyranni, hvilket han förkroppsligar såsom maledeita lupa, såsom den förbannade varginnan. Varginnan är det djur, som aldrig håller någon fred, det djur, som vållat allt Ttaliens elände, Det behöfves,en stark hund för att nedlägga: detta djur, och. denna:hund är Dantes Veltro. . Detta uds sändebud, denne eröfrare, som liknas vid Scipio och andra Italiens hjeltar, skall utan all fråga beteckna någon bestämd personlighet. Men ilken? Länge har man gissat på Can Grande hvi di Verona, Ghibellinernas härförare. Can feane) betyder, ju hundj grande stor, och vindthunden hörer till. de största exemplaren. af: hundslägtet... .Sednare har ett ställe hos Villani git vit anledning att i NVeltro se Khanen af Tatariet: Villani berättar, att en Khan af Tatariet hadey vid samma tid som Dante började dikta, eröfrat Jernsalem; samt erbjudit den heliga staden:jemte. hela Palestina åt, de; kristna konunarna. Af denna khan, som utfört så storating, bar Dante, förmenade man, äfven väntat Italiens befrielse från det påfliga herraväldet. Titeln khan ljuder alldeles såsom det italienska cam, hund, så: att den sjelfmant erbjöd sig till Veltro-alleorien. Båda förklaringarne äro oriktiga. : Veltro är FRE EE af en profetia, som genom Garibaldi på ett lysande sätt gått i fullhordan. Han är följaktligen Dantes vindthund. Ar det icke Cincinnatus från Caprera, som förenat Italien och slagit den förbannade varginnan till jorden? Han tänker om detta djur, som aldrig åller någon fred, alldeles detsamma som Dante. Säger han icke i sitt afskedstal till sina friskaror: Tron mig, vår hufvudfiende är påfven! Afven egenskaperna vishet, kärlek och tapperhet, dem Dante tillägger sin Veltro, passa in på Garibaldi, Denna sena upptäckt af den sanna betydelsen uti Veltro-ställena hos Dante, att de nemligen innefatta en förutsägelse af våra dagars folkhjelte, härrörer från en engelsman vid namn Barlow. Den meddelas i sista numret af engelska tidskriften Athenwum.