Aftonbladet – 2 mars 1861, sida 2

och man väntar att rättegången mot Mires skall blotta alldeles oerhörda skandaler. Vi meddela i dag hvad vi dels ur de med dagehs post ankomna utländska tidningar, dels på enskild väg kuånat förnimma. Då Mircs på aftonen den 16 Febr. häktades, befann han sig i sin salong omgifven sin familj. Furstinnan Polignac, som var i intressanta omständigheter, blef så häftigt uppskakad, att man fruktade för hennes helsotillstånd. Efter två dagar kunde hon dock, åtföljd af sin moder, besök sin olycklige fader i Mazas, der han hålles i fängelse.l. Sammanträffandet egde dock rum i vittnens. närvaro. Det hus vid Richelieugatan, der) la caisse des chemins de fer befinner sig, är öfvervakadt af polisagenter och ingen obe-1 hörig släppes in. Då kassans böcker och register der förvaras, har man vidtagit det försigtighetsmått att i det inre af huset alltid hafva tillreds några man af eldsläcknings kåren för den händelse att eldsvåda skulle uppkomma. en ställning Miråds intog till kejsarrikets haute finance gör att hans häktande betraktas icke blott såsom en financiel utan ock såsom en politisk tilldragelse. En del af Miråss affärer voro af nästan uteslutande politisk oatur. . Han var egare till Constitutionel och Pays, alltså två af kejsardömets förnämsta officiösa organer; det eger utom dessa endast en tredje officiös organ Patrie., Utom de företag för hvilka han stodispetsen och som uppräknades i eni Aftonbladet för några dagar sedan intagen Pariserkurir, eger han Journal des chemins.-de fer, en i Frankrike mycket utbredd tidning, och jordegendom för ett belopp af 9 millioner francs., Man uppskattar det-kapital som i Mirås. företag äro nedlagda till 600 millioner francs... Som man vet, var det markis Pontalba, förvaltaren af de romerska jernvägarne,. hvilken i en skrift häftigt angrep honom och gaf hans rykte den första svåra stöten. Då Pontalba, som gjorde anspråk på en fordran af 1, million francs, var tillfredsställd, afstod han från rättegång mot Mirås. Det säges att grefve Morny, som haft sitt finger med vid beviljandet åt Mirös af åtskilliga koncesbioner, skall blifva så svårt komprometterad, att man yäntar på hans inblandning i-den Mirska processen, såvida icke kejsaren kan skyddande träda emellan. Grefve Simeon, senator ,och president i förvaltningsrådet öfver da caisse des chemis de fern skall hafva, liksom sonen sökt skydd hos en högt ställd embetsman. Mr Solar, som Haft åtskilliga gemensamma affärer med: Mirös, hade upphört med sina våldsamma artiklar i Presse mot påfven, och man väntade i hvarje: ögonblick -att han skulle inmanas i häkte: Emellertid visar pariserpubliken sig under allt detta mycket undseende med Mirös, som skall utmärkt sig för en öfverdrifven generositet, medan hatet ger sig luft mot credit mobilier och dess stittare 3 Pereire, den andra finansiella representanten för kejsardömet. Man: beskyller Pereire att vara uppfinnare till. monopolsystemet, som skurit banknoter ur den godtrogna allmänhetens hud och öfverallt der något varit att förtjena, visat sig exklusiv och allsmäktig. et är icke utan att man icke hyser allvarliga farhågor för credit mobilier. Emedan. allmänheten börjar att uttaga de 14 millioner franes, som hon vid den Mireskå katastrofen hade der innestående, så fruktar man. mer och. mer att äfven denna kreditinrättning skall gå öfver ända. Detta är icke alldeles otroligt, ty handelsdomstolen har sett sig nödsakad att för första gången sätta ett jernbansbolag ( Begiers—Graissac) i konkurstillstånd. På detta företag äro nedlagda 30millioner francs, deraf 18 i aktier och 12 i obligationer. Denna bankrutt skall sträcka sina följder till departementerna och dessa i sin ordning återverka på Paris. Under sådana omständigheter är icke heller i finansministeren allt rosenrödt. Hr Fould måste åter tagas till hjelp, men han vill icke Beqväma sig dertill med mindre han fär upptaga ett lån på 500 millioner francs.