Aftonbladet – 1 mars 1861, sida 3

Diskussionen om militära öfningar I ; skolerita: ; (Slut fr. gårdagsbladet.) Lektor Staaf ansåg det storaride, törhvilker man nu gemensamt arbetade, kräfva varsamhe och försigtighet, odå. .öfverdrifter,. här såsom; öl verallt, endast skulle motyerka den. goda saken. Under erkännande. deraf, att det egentligen inr af.. herrar. militärers sakkunskap man i detta ämne kunde söka vägledning, trodde. dock tal. att-skolmän borde yttra sina betänkligheter, för att fåsdem afsedda eller nndanröjda. De ifrågavarande vapenöfningarne. hade, såsom talarer trodde, hufvudsakligen trenne syftemål.. Det första; alt utgöra en väsendtlig förökning i den fysiska härdning och uppfostran. som genom gymnastiken borde: Stundit gas och befrämjas; det andra; att bibringa ungdomen en sådan förbere-: dande militärisköfning och ordningsvana, att deny, i händelse af fara; kunde med kraft deltaga i fäderneslandets försvar, och det tredje: att äfven för den : blifvande militären vara er tillräckligt uppfostrande. anstalt, så att den, son vid afgången från skolan väljer krigarens yrke. sedan endast behöfde genomgå en mindre kur, i någon tillämpningsskola... Då tal. af män, vic hvilkas insigt och erfarenhet han uryggade sig. hört, att.dessa 3:ne syftemål på. ett tillfredsställandex sätt border kunna vinnas non tillämpning. af de grundsatser; som uttalades: 1 hr Hazelii förslag, önskade tal. att detta måtte blifvi! af. ,mötet.gilladt.. Fullkomligt öfvertygad ått endast.det varmaste och -ädlaste, nit förvsaken föranledt hrr Wahlfelts och Mankells förslag, fruktade dock tal. att den utsträckning och intensite: dessa herrar velat gilfa vapenöfningarne icke stode tillsammans med skolans tid och ungdo mens kräfter. Kunde också tiden räcka till, si låge dock i beskaffenheten af den framställda RRD