Aftonbladet – 23 februari 1861, sida 2

brinn BF FS tARRNE I JrNERRINYp DRN älle att uppehålla kursen å sina obligationer. )m nödvändigheten deraf voro alla, som inresserade sig för den nya institutionen, fullcomligt ense, och i motsats mot hvad Hanlelstidningen påstår, kommer hypoteksbancen, sådan den är föreslagen att organieras, ingalunda att för omförmälta ändamål akna medel. I början af sin verksamhet an han, enligt 16 i förslaget, dertill-använda de medel, som på grund afafslutade wpplåningskontrakter eller eljest till banken nflyta, men icke genast erfordras för utlåingen till ,hypoteksföreningarna ; eller till ullgörande af bankens andra förbindelser. Sedermera kan. dertill användas bankensreservfond, hvarå ingen utdelning får ske förr in den uppgår till 500,000. rdr. Det är således föga annat än snack, då man påstår att hypoteksbanken icke; skulle -ega disponibla medel att, när detkunde behöfvas; genom återköp af egna obligationer uppehålla deras kurs. Att förslaget derom ingenting nämner, torde hvar och en utom måhända Handelstidningen anse för välbetänkt. Om detär naturligt att. man bereder -hypoteksbanken. utvägar att hålla -obligationerna uppe i kurs, så skulle det dock-vara föga lämpligt att vid bankens uppträdande: utbasuna huruledes man, för att uppehålla sin kredit, på förhand är betänkt på extra åtgärder, som måhända icke ens behöfva anlitas och, när så vore fallet, göra bästa verkan om de ske obemärkt. Det är, i förbigående sagdt, ieke heller sannt, hvad Handelstidningen påstår, att hypoteksföreningarne saknat medel till operationer af det slag som här äri fråga... Om för berörde ändamål inga återköp. af obligationer egt rum, så har det icke varit af brist på dertill användbara medel. Föreningarnas reservfonder, som uppgå till ganska betydliga belopp, ha icke kunnat bättre användas. Det har endast varit brist på sammanhållning som gjort att icke heller i detta. hänseende något skett för att upphjelpa föreningarnas sjunkände kredit. Det torde förtjena nämnas, att för några år sedan, vid ett hastigt fall i Hamburg af kurs n å hypoteksföreningarnes obligationer, en enskildt person reste till Hamburg och der köpte sådana obligationer för ett större belopp, i den beräkning att uppdrifva deras kurs... Försöket lyckades och inom kort återsåldes obligationerna med en ganska hederlig vinst. Det är svårt att säga hvad Handelstidningen tänker om hypoteksföreningarnes kredit. Uti sin sednaste artikel säger hon: på ett ställe att det icke är brist på kontroller, som skadat föreningarnes kredit. Häri måtte väl ligga ett erkännande att deras kredit icke är så god som den borde och kunde vara. Men längre fram heter det att det icke är brist på förtroende till föreningarnas obligationer, som vållat fallandet i deras kurs, Så vidt förtroendet får vara detsamma som kredit, så måste häri ligga en motsägelse... Af det följande: finner man dock Handelstidningens åsigt vara den, att föreningarnes kredit är alldeles förträfflig. Vi förbigå den originella bevisning, -som till stöd derför anföres. . Det är, menar Handelstidningen, alldeles onödigt att förse hyomen en med statens garanti, och det jelper alldeles icke att peka på en grundfond af 8 millioner. ?Det är icke eder kredit vi betvifla, svaras det, men vi våga ej lägga oss till papper, som vi ej kunna, om vi behöfva, realisera?. Denna fras är något dunkel, men blir långt enklare om man rätt och slätt säger: Vi betvifla icke eder kredit, men vi vilja icke ha edra papper, emedan I icke hafven tillräcklig kredit?, ty orsaken hvarför. vissa apper icke kunna realiseras, då. detta. går ätt med andra, är ingenting annat än brist på kredit. Men förmodligen har det föresväfvat författaren att man kan vara solid, ja mycket solid, utan att af en eller annan orsak ega god kredit, ja till och med utan att ega någon kredit alls: Hvad hypoteksföreningarne angår, så är det lika sännt att de äro solida som det är ovedersägligt att deras kredit af hvarjehanda orsaker, som utrymmet icke medger alt närmare uppgifva, är mindre god. Det vore bättre om handelstidningen ville medgifva detta obestridliga förhållande, men icke tvifla på att hypoteksbanken skall kunna betinga sig bättre lånevilkor än hypoteksföreningarne då täflan dem emellan kommer att upphöra. I stället ör Handelstidningen tvärtom ; och förklarar et vara mycket osäkert huruvida banken skall. få fälltgtre vilkor än föreningarne, Om de svenska tidningarne i allmänhet. på .förhand uttrycka: en-sådan åsigty så skulle. det. visserligen kunna neutralisera. verkan af de garantier och kontroller, under. hvilka hypoteksbanken kommer att uppträda på den utländska penningemarknaden, ty vivantaga verkligen att densamma oaktadt. Handelstidningens bemödanden ganska snart kommer till stånd. Men vi hoppas att Handelstidningen under sin föga lofvärda bearbetning mot en nyttig-och af trängande behof påkallad inrättning skall af den öfriga pressen lemnas i sticket. Det är alldeles otvifvelaktigt atthypoteksbanken skall kunna upptaga lån på -betydligt billigare vilkor än hypoteksföreningarne. kunnat under sednare tiden göra detss-— Dertill skall den af staten till hypoteksbanken lemnade grundfonden bidraga, men än mera den omständighetens-att.såväl banken som föreningarna lifvit.-ställda under statens mera omedelbara kontrollzoch. uppsigt. Vi kunna upplysa Handelstidningen att då för några år sedan en förening vände sig till en utländsk bankir, som förut icke kände till föreningarne, denne, efter att hafva tagit kännedom om detför föreningen