Aftonbladet – 23 februari 1861, sida 2

Article Image
SBL HISSA STD TIGA ARBETS TGHASU, DIIGO märkningar paragrafvis, och de förtjena lerföre större uppmärksamhet, helst Göteborgs Handelstidning, som icke har ringa unspråk på insigter i financiella. ämnen. itan något betänkande instämt i de gjorda anmärkningarna. Man kan icke begära al en Hdningsredaltör, att han skall. hafvals yjort sig förtrogen med den skäligen inveckjade mekanismen i våra hypoteksförenin: sar, och bästa sättet att, sedan de måst så 3odt som inställa all med föreningarnes regementen öfverensstämmande verksamhet. li iter sätta dem i tillfälle att, uppfylla sir bestämmelse. Men af direktionen för en hypoteksförening bör man kunna vänta både det ena och andra. De anmärkningar direktionen öfver Elfsborgs läns hypoteksförening framställt och för hvilka Handelstidj ningen gort sig till språkrör, för att inverka på andra föreningar, vittna dock om allt annat än detta. Vi veta icke hvilka bevekelsegrunder som föranledt anmärknin: arna, men vi måste bekänna, att de svår: igen kunna vara dikterade endast af om: tenkaän för direktionens prinewpaler: Vi hop: pas dock att dessa sjeltva skola förstå sitt eget intresse. Uti Nya Dagligt Allehånda har för några dagär sedan en författare, som synbarliger är ganska förtrogen med ämnet, redan upp-I trädt emot de af direktionen för Elfsborgs län: förening framställda anmärkningar och det sätt, hvarpå Handelstidningen understödt dem. Ehuru denna författare, der han icke visade att ordalagen i författningsförslagen blifvit orätt anförda eller meningen förvrängd, fullständigt vederlagt hvarenda återstående anmärkning, har dock Handelstidningen icke blott vidhållit större delen af dem, utan åter upprepat dem. Vi hafva derföre ansett os: böra sekundera författaren i Dagligt Allehända, för att förmå om icke direktionen öfver förenämnde hypoteksförening, åtminstone Handelstidningen att sträcka, vapen. Vi hysa den goda mening om Handelstidningen, att hon skall inse sina misstag. Såsom vapendragare för föreningen har hon inga lagrar att skörda. Handelstidningen har upprest sig mot den centralisation, som skulle uppstå dorigehöm att hypoteksföreningarne hädanefter endast genom en af dem sjelfva förvaltad och kontrollerad anstalt skulle få upptaga sina lån, och biträder alla af ofvannämnde förening anmärkta stadganden, som deraf äro en nödvändig följd; men tidningen framhåller f samma gång. såsom ett mönster den norska hypoteksbanken och beklagar att den svenska, hypoteksbanken icke blifvit föreslagen att inrättas efter samma plan. Vet Handelstidningen hvad hon här säger? Aricke den förra långt mera centraliserad än den sednare blir. Den norska hypoteksbanken är centraliserad i allt; en lånsökande i den mest aflägsna trakt af Norge måste stå i omedelbar beröring med banken i Kristiania, dit insända sina lånehandlingar och der uttaga sitt lån samt verkställa amorteringsochränteliqvider. Regeringen och Storthinget tillsätta styrelsens ledamöter och finånsdepartementet tjenstemännen; Storthinget bestämmer styrelseledamöternas och — finansdepartementet tjenstemännens löner. Naturligtvis är allt detta förträffligt i Handelstidningens ögon, men vi kunna omöjligen dela hennes förtjusning, hvilken är desto obegripligare, som andelstidningen hittills just icke utmärkt sig genom någon förkärlek för hvad som är norskt. Genom den svenska hypoteksbanken blir ingenling annat centraliseradt än upplåningen och hvad dermed har omedelbart sammanhang... .Centralisation blir derföre betydligt mindre i den svenska banken än hon är i den norska. Hvad menar dessutom Handelstidningen då den säger att den svenska hypoteksbanken bordt inrättas efter samma plan som den norska? I Norge fanns, då denna organiserades, inga hypoteksinrättningar än mindre några som råkat på afvägar; på sätt förhållandet är i Sverge. Huru skulle då den ena banken kunna tjena till mönster för den andra? Hvarföre talar icke Handelstidningen snarare om den finska hypoteksinrättningen, som, ehuru man der hade fria händer, enär ingen sådan i Finland förut. funnits, likväl är organiserad med en--hufvudanstalt, som besörjer upplåtingen och filialafdelningar i landsorterna, med. hvilka låntagarne stå i beröring. Här är således: en ganska stor likhet med dem hos oss föreslagna örganisationen, hvilken på samma gång den medför fördelarna af centralisation, der den är nödvändig, i allt öfrigt lemnar sjelfstyrelsen orubbad; och det var detta problem, som skulle lösas. För någon tid sedan påstod Handelstidningen att både finanskomitån och ständerna ådagalagt brist på finansielt förutseende, då de-icke utrustat den föreslagna hypoteks banken med en fond; för att vid pristall medelst inköp af obligationer uppehålla deras kurs, hvarvid Handelstidningen erinrade om sitt ideal, den norska hypoteksbanken, som håller sine obligationer vid en viss kurs genom att uppträda såsom köpare, då de falla .derunder och meddelade hvad honl: trodde vara alldeles obekant, att norska I: banken för detta ändamål endast behöftan-1: vända några få tusen specier. Vi ansågo sål: et mindre nödigt att då taga Handelstidningen ur denna Hlusion, som vi kände hennes förbindelser med en ledamot af finanskomiten, som vi trodde icke skulle underlåta att upplysa tidningen om hennes missjag i berörda hänseende. Detta blir nu nödvändigt då påståendet åter upprepas. Vi tro oss kunna upplysa Handelstidnin sen att man inom finanskomiten kände icke lott det omnämnda förhållandet från Norge AC fe KR

23 februari 1861, sida 2

Thumbnail