Aftonbladet – 18 februari 1861, sida 3

Schamyl i fångenskapen. Under Rysslands kamp, för att underkufva Kaukasus, var Schamyl Imam den siste bland de mäktiga fria chefer, som gjorde motstånd. Furst Dadian, furst Abhasia samt en eller ett par till bibehålla väl sin tvetydiga rang, men de äro i sjelfva verket endast lysande vasaller under czaren. Krigsglöden kan väl ännu här och der envist isga qvar och glimma, såsom t. ex. bland schapsugerna; men den låga, som blott för några månader sedan flammade så lifligt, har blifvit utsläckt, och då Schamyl slutligen sträckte vapen, kände man med sig, att den långa, hopplösa kampen af krigiska stammar, hvilka erkände honom såsom sin chef, var slutad. Det är utan allt tvifvel, att en stor del af den personliga betydenhet, som tillades Schamyl i främsta rummet kan tillskrifvas hans fienders okunnighet. En man, hvars anseende förut möjligen varit temligen ringa hos hans stam, stiger ofta plötsligt upp till högsta makten, när sändebud från en segerrik general skickas att underhandla med honom. Men den presterlige soldaten, som nu så tappert slutat sina strider, var ingen dåraktig marabut eller. fanatisk dervisch. Ehuru, det är svårt att se klart i det tjocka töcken, som insveper politiska tilldragelser bland Kaukasus vilda berg och pass, veta vi dock nog, för att det skall väcka vårt deltagande och. till och med vår aktning för honom. På vägar, som, äro obekanta för ceuropisk ärelystnad, genom oförfäradt. mod, stor..enkelhet, sällsynt sjelfförsakelse, mycken fasthet i beslut och snabbhet i utförande, genom några intriger och några erym:heter höjde han sig från den låga platsen of Imam Kasy Moullahs ridknekt. till en ställning, der han åtnjöt en makt utan exempel bland sina landsmän, och han ansågs äfven besitta de heliga egenskaper, som af folket vanligen tillskrifvas den, sominnehar högsta makten i en österländsk stat. En rörande och romantisk händelse gjorde mig först bekant med hans personliga väsen och lefnadssätt, då han befann sig hemma bland sina berg. Det är historien om en lika ridderlig handling, som den hvilken berättas om Richard Lejonhjerta och Salaeddin på det tredje korstågets tid: en ädelmodi Hendska å ena sidan och en högsinnai tillit å den andra. För många år sedan blef Imams äldste son Djemmal Eddin tillfångatagen af ryssarne. Hans mor Patimate dog pf sorg öfver förlusten af honom; men gossen uppfostrades omsorgsfullt af czaren, som öfverhopade honom med ynnestbevis. Han växte upp med alla en rysk ädlings och hofmans idger. Men slutligen fick hans far utvexla honom mot, furstinnorna Orbeliani och Tschawchawadze hvilkas romantiska fånoenskap i Veden gjorde så stort uppseende på sin tid. Den unge mannen återvände till sin hembygds berg, men insjuknade snart der. Han förföll i ett hypokondriskt tillstånd, hvilket gäckade alla läkare och signare, hvarföre Schamyl slutligen afsände en person, för att begära råd af ryssarne. Öfversten furst Myrsky var den lycklige, till; byilken denna ridderliga bön ställdes, och det länder honom till oförgänglig ära, att. ban genast afsände den skickligaste läkaren vid sitt regemente, doktor Petroffsky till den unce mannens hjelp, men utan framgång. Enligt de trovärdigaste uppgifter, som kunva erhållas, är Schamylnu sonnolikt omkring 60 år gammal, nen som: han sjelf cj är fullt säker på sin ålder, är detta blott en gissning, Han-ser ej äldre ut än-40 år, PT