Aftonbladet – 18 februari 1861, sida 2

PEULIDTIRGT 1 UC9SSeS LIG URL MIG exercis, bajonettfäktning och målskjutning. Upsalaposten, från hvilken vilånatofvanstående; säger sig vara lifligt öfvertygad att den åsigt härutinnan, som grefve Hamiltor framställt, skall göra sig gällande, när frågan blir föremål lör hela kårens öfverläggning och beslut: Mötet i Wenersborg rörande Wenerne sänkning. Härom läses i Mariestads Weckoblad följand redogörelse: Komiten för vattnets reglering i Wenern sammanträdde å landskansliet i Wenersborg kl. 10 f. m. den 6 i denna månad. Denna komite utgjordes af följande från k. hushållningssällskaen. utsedda ledamöter: från Elfsborgs län: andshöfdingen grefve E. Sparre, hvilken utsågs till komitens. ordförande, possessionaten C. F. Dahllöf och. brukspatron J. Åberg i Amål; från Wermlands län: öfverintendenten F. von Scheele och v. häradshöfdingen F. von Vicken; från Göteborgs och Bohus län: grosshandlaren Oskar Dickson och brukspatron Alex. Keiller, samt från Skaraborgs län: kaptenen v. Braun och possessionaten P. Möller. Sedan öfverintendenten von Scheele uppläst en historik om den för Wenerns vattenreglering sednastnedsatta komite, tillkännagat ordföranden det han, i anledning af till honom ingångna skrifvelser från åtskilliga personer i grannlänen, efter skedda förfrågningar, erhållit samma upp lysningar, som öfverintendenten von Scheele meddelat att nemligen undersökningshandlinI garne, med afseende på den år 1853 åt öfverste Ericson uppdragna undersökning, vore att från öfversten förvänta inom utgången af nästa Mars månad. I anledning häraf gjordes framställning, att komiten icke skulle vidtaga någon åt ärd. beroende på dess beslut, innan ofvan anförda handlingar kommit deputerade tillhanda,till hvilket ändamål handlingar böra tryckas och till vederbörande kringsändas. Framställning gjordes ock, om det icke vöre nödigt att få utrönt till hvad del en hvar at strandegarne kring Wenern lider skada genom vattnets flödande, för att derigenom kunna bestämma huru mycket en hvar bör tillskjuta dels af de utöfver statsanslåget sig möjligen belöpande undersökningskostnaderna och dels såsom bidrag till anstalterna för vattenregleringen, ifall sådana komma att vidtagas. Då leputerade allmänt vore ense derom, att en sådan undersökning skulle blifva mycket kostsam och ej allenast öfverstiga de tillgångar af statsanslaget, som ännu möjligen vore disponibla, utan jemväl det tillskotr, som strandegare ville tillsläppa, gjordes jen:väl af en ledamot; framställning om icke sådana upplysningar kunde approximativt inhemtas ev sockennämnderna ; men äfven detta förslag förföll, vid den anmärkning att komiten deraf icke hade någon säker grund för sina tillgöranden. Possessionaten Dahllöf anförde: att omkring 40,000 tunnland jord kring Wenerns stränder nu vore öfversvämmade, hvilket, efter 25 rdr pr tunnland, utgör en förlustsumma af en million rdr; att han, hvilken eger lokal känmedom om förhållandena af de ställen der vattenaflopp från Wenern blifvit föreslagna, med biträde af sakkunnig person, uppgjort approximativa beräkningar öfver kostnaden för vattenafloppens be redande, och dervid funnit: att Wassändalkanalen, , mil lång, 100 alnar bred och öfverhufvudtaget 20 alnar djup, erfordrade sprängning och gräfning af 1 million kubikfamnar, som efter 8 rdr pr-famn framkallar en kostnadssumma af 8 illioner rår, förutom expropriation af cirka 300-tuninland åker och äng, 90,000 rdr;iatt Önaforskanalen, 5000 almar lång, 100 alnar Pred och 10 alnar djup genom berg, skulle hafva minst 4 millioner rdr efter 20 rdr kubikfamnen, förutom expropriation af 2000 tunnland god åker och äng, 1 million rdr, äfvensom af Trollhätte kanal och seglationen minst enahanda belopp, hvarförutan talaren var af den tanke att någon afloppskanal. icke rimligen kunde anläggas genom Flo mosse och i Lerums ån, emedan detta vattendrag under 3 mils sträckning är föga do serande och i dess nuvarande skick flödar öfver sina bräddar, enär något egentligt fall icke träffas förr än vid Sjuntorp. Talaren trodde ock att expropriation af vattenverk och jord här skulle bi va öfverhöfvan dyr och afskräckande. . Härefter begärde hr A. Keiller j:r ordet och lät uppläsa ett Förslag till reglerandet af vattenhöjden i Wenern, hvarur vi anföra följande: Då jag ej är någon vän af halfmesyrer, skulle jag vilja föreslå att Wenerns vattenyta blefve au niveau med Göta elfs nedan om den sista af Carlsgrafs slussar eller i jemnhöjd med den NI som är vid toppen af Trollhättefallen, till och ifrån hvilka seglationen utan slussning kunde fortgå å Wenern. Slussarne vid Carlsraf skulle derföre tagas bort och ett annat inar beredas från Wenem till Göta elf. Det följer härutaf,; att genom denna betydliga sänkning af Wenern, omkring 19 fot, som dock lemnat tillräckligt djupt vatten qvar för seglationämnde slussar skulle åter uppsättas vid Jötorp. ö SAF bifogade karta synes huru genomskäringen eller den blifvande kanalen skulle fortlöpa från Göta elf till Wenern genom passet mellan Halleoch Hunneberg. Den skulle nemligen börja något öster om den lilla bäcken Bastån, sträckande sig i nästan rak linie till det ställe der denna bäck faller ned från sjön Eldmörjan på Hunneberg, derifrån krökande sig mera åt öster; men icke genom midten af dälden, utan hållände sig mera åt söder eller åt Hunnebergssidan, och derifrån vidare genom Detterns måsse eller rätt öfver den ytt icen af dälden med genomskärning af We n i Wenern. eDet är ett faktum, churu kanhända kändt af fågratt både Halleoch Hunneberg ståi djupa dälder, hvaraf n il erhet slutas kan, såväl som af deras i iör öfrigt, att den genomskäring, by ru ar fråga, skulle, till ganska:stor längd felke genom sandsten. Graniten visar sig i midten : äldet österut åt